Ett år med Trump: Kidnappning, tullkaos och bråk i Vita huset

Svärs in som president

Redan första dagen i Vita huset undertecknar Donald Trump 26 presidentordrar. Bland annat benådar han 1 500 personer som har dömts eller åtalats för brott vid stormningen av Kapitolium den 6 januari 2021. Han utlyser nödläge vid gränsen till Mexiko på grund av migration och skickar dit landets militär. Han ser också till att USA lämnar globala samarbeten som Världshälsoorganisationen WHO och Parisavtalet mot klimatförändringar. Atlantbukten Mexikanska golfen får ett nytt namn: Amerikanska golfen.

Tidigt in i sin mandatperiod sparkar Donald Trump också ett tiotal jurister som tidigare utrett honom för brott.

Doge

Teslamiljardären Elon Musk och republikanen Vivek Ramaswamy får i uppdrag att skära ner de statliga utgifterna genom ett nytt federalt effektiviseringsorgan, kallat för Department of government efficiency (Doge). Det leder bland annat till omfattande uppsägningar av federalt anställda och att den amerikanska biståndsmyndigheten USAID läggs ned.

Elon Musk lämnar Doge i slutet av maj, bara dagar efter att han kritiserat Trumps budgetpaket. Snart ändras tonen mellan de två bundsförvanterna och på X utspelar sig ett bråk inför öppen ridå. ”Utan mig skulle Trump ha förlorat valet”, skriver Musk och Trump kontrar med att Tesla-vd:n blivit ”galen”.

Vår med tullkaos

Redan under valkampanjen hotar Donald Trump med skyhöga handelstullar mot grannländerna Kanada och Mexiko ”från dag ett”. Så blir det inte, men under våren riktas återkommande tullhot mot en rad länder och EU. Nya tidsfrister och varningar avlöser varandra under våren och sommaren, vilket får marknaden att gunga.

I augusti träder tullarna slutligen i kraft och det slutar med 15-procentiga avgifter för EU-länder. Vissa varor, som stål och aluminium, undantas från avtalet och mycket återstår att förhandla om.

Bråket med Zelenskyj

24 timmar var allt Donald Trump påstod sig behöva för att få ett slut på kriget i Ukraina. Men det visar sig vara svårare än han trott. I februari bjuds Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj in till Vita huset för att skriva under ett avtal om ukrainska naturresurser i utbyte mot amerikanskt stöd i kriget.

Det hela slutar i ett historiskt bråk inför öppen ridå och det dröjer ända till maj innan avtalet undertecknas. Kriget pågår dock alltjämt och först i januari 2026 lyckas Ukrainas allierade komma överens om säkerhetsgarantier inför ett möjligt fredsavtal.

Turistparadis i Gaza

Parallellt med kriget i Ukraina skördas tiotusentals liv i Gaza. I februari chockar Trump världen genom att påstå att USA ska ”ta över” och ”äga” Gaza, samt att invånarna bör lämna området. Senare samma månad publicerar han en AI-genererad film där Gaza förvandlats till ett turistparadis med Trump i centrum. Planerna kritiseras för att bryta mot internationell lag.

USA attackerar Iran

Natten till den 22 juni genomför USA operationen ”Midnight Hammer” och använder sex B-2-plan för att släppa tolv ”bunkerbomber” över tre kärnanläggningar i Iran. USA hävdar att Iran tillverkar kärnvapen i anläggningarna, vilket Iran hela tiden nekat till.

Trump hävdar att anläggningarna är ”fullständigt utplånade” efter attacken, medan Iran tvärtom menar att de klarat sig utan allvarliga skador. Omvärldens reaktioner är blandade. FN varnar för en farlig eskalering i regionen, medan Israel hyllar USA. Storbritanniens premiärminister Keir Starmer menar attacken var nödvändig för att eliminera risken att Iran utvecklar kärnvapen.

Som svar attackerar Iran en amerikansk militärbas i Qatar. USA ska dock ha förvarnats om attacken och inga personer kommer till skada.

Drar in tillstånd för universitet

Trump börjar under våren ta strid mot amerikanska lärosäten som sagt nej till att rätta sig efter regeringens politik. Vita huset menar att det på universiteten gror en ”okontrollerad antisemitism” och beslutar sig för att frysa statliga anslag till bland annat Harvarduniversitet, som i sin tur stämmer administrationen. I maj beslutar Trump att Harvard inte längre får ta emot utländska studenter.

ICE räder leder till uppror

Inledningen av juni månad präglas i Kalifornien av våldsamma protester. Fredag den 5 juni genomför migrationsmyndigheten ICE räder efter papperslösa migranter i Los Angeles och redan på eftermiddagen samma dag samlas människor i den demokratiskt styrda delstaten för att protestera.

Dagen därpå drabbar demonstranter och polis samman i Paramount och Trump beordrar runt 2 000 medlemmar av nationalgardet till Los Angeles för att skydda federala tjänstemän. Några dagar senare utlyser Los Angeles borgmästare nödläge och utfärdar nattligt utegångsförbud.

Under hösten skickas nationalgardet till en rad storstäder styrda av Demokraterna, som Chicago och Washington, där Trump påstår att det råder laglöshet.

Träffar Putin i Alaska

I augusti 2025 landar Rysslands president Vladimir Putin i den amerikanska delstaten Alaska för ett möte med Donald Trump. En röd matta rullas ut från Putins flygplan och efter att ledarna skakat hand sätter de sig tillsammans i Trumps limousin. Mötet pågår under några timmar och resulterar inte i några konkreta åtgärder för att få slut på kriget i Ukraina. De båda presidenterna enas om att så småningom träffas igen, kanske i Moskva.

Mordet på Charlie Kirk

Högerdebattören Charlie Kirk skjuts ihjäl under ett politiskt evenemang på ett universitet i delstaten Utah den 10 september. Kirk var medgrundare till den Trumptrogna rörelsen Turning point, drev en populär podd och har under åren arbetat med Trumps valkampanjer. Han var en mycket konservativ högerprofil – abortmotståndare, vapenvän, och kritisk till hbtq-personers rättigheter.

”Han var älskad och beundrad av ALLA, speciellt mig, och nu är han inte längre med oss”, skriver Donald Trump på sin plattform Truth Social efter dådet.

22-åriga Tyler Robinson grips ett par dagar senare, misstänkt för mordet. Motivet är ännu inte helt klarlagt men Robinson har bland annat uttryckt att han ”hatade vad Charlie stod för”.

Efter mordet följer en våg av avskedanden mot människor som kritiserat Kirk. Allt ifrån journalister till anställda på flygbolag, restauranger och privata företag. Pratshowen Jimmy Kimmel Live pausas efter att Kimmel i ett program antyder att Tyler Robinson skulle kunna vara Trumpanhängare.

Fredsavtal i Gaza

I september lägger Donald Trump fram ett fredsavtal med 20 punkter för att få slut på kriget i Gaza. Ett första steg är vapenvila mellan Hamas och Israel, samt en omfattande fångutväxling. Hamas släpper de kvarvarande 20 levande gisslan och 28 döda. Israel friger runt 2 000 palestinska fångar.

FN ger under hösten grönt ljus för Trumps planerade internationella ”stabiliseringsstyrka” och en så kallad ”fredsstyrelse” som ska fungera som övergångsregering medan Gaza återuppbyggs. I nästa fas av fredsavtalet ska Israel dra tillbaka sina trupper ytterligare och Hamas avväpnas.

Epsteindokumenten

Under presidentkampanjen 2024 säger Trump att han kommer att offentliggöra utredningen mot sexbrottslingen Jeffrey Epstein. Finansmannen, som sedan tidigare var dömd för sexköp av minderåriga, åtalades 2019 för trafficking och övergrepp mot tiotals minderåriga flickor och hittades senare död i häktet.

I februari 2025 antyder justitieminister Pam Bondi att hon sitter på en hemlig klientlista tillhörande Epstein – med namn på makthavare, miljardärer och kändisar. Uppgifterna dementeras senare av FBI och justitiedepartementet som meddelar att de inte kommer att offentliggöra utredningen. I november svänger Trump igen och signerar en lag som säger att utredningen ska offentliggöras. Dokumenten, som släpps stötvis, innehåller bland annat bilder på USA:s tidigare president Bill Clinton och artister som Mick Jagger, Michael Jackson och Diana Ross.

Trump, som var vän med Epstein under 90-talet och tidiga 00-talet, nämns överraskande knappt i dokumenten. Kritiker anklagar justitiedepartementet för att ha censurerat stora delar av utredningen.

USA:s nya säkerhetsstrategi

Vintern 2025 offentliggör Donald Trump sin och USA:s nya säkerhetsstrategi. I det 33 sidor långa dokumentet beskrivs Europa som en kontinent som står inför ”civilisatorisk utradering”. Europa hotas av ”censur” och en ”förlust av nationell identitet”, heter det i säkerhetsstrategin, och USA ska ”hjälpa” Europa att ”korrigera” sin politiska linje.

Renoveringen av Vita huset

Vita huset saknar ordentliga utrymmen för statsbesök och galamiddagar, tycker Donald Trump, som beslutar sig för att bygga en balsal för motsvarande 2 miljarder kronor. Rummet ska bli hela 8 000 kvadratmeter stort och rymma 650 sittande gäster. Renoveringen påbörjas i oktober.

Attackerar Venezuela

Under hösten och vintern 2025 genomför USA flera attacker mot fartyg på väg från Venezuela. Man hävdar att fartygen fraktar illegal narkotika och att dess besättning är ”narkotikaterrorister”.

Donald Trumps ”krig mot narkotikaterrorismen” fortsätter och natten till den 3 januari 2026 genomför USA attacker i och kring Venezuelas huvudstad Caracas. Trump meddelar senare samma dag att president Nicolás Maduro, tillsammans med sin fru, har tillfångatagits och förts ut ur landet. USA anklagar Maduro för att ha hjälpt latinamerikanska narkotikakarteller att smuggla in stora mängder kokain i USA. Presidentparet förs till en domstol i New York där de åtalas. Parallellt meddelar Trump på en pressträff att USA kommer att styra Venezuela i väntan på ”en säker maktövergång” samt ta över Venezuelas oljeindustri och produktion.

USA anklagas av FN och en rad länder för att ha brutit mot folkrätten, samtidigt som många hyllar Trump för bortförandet av diktatorn Maduro.

Hotar Grönland

Redan 2019 föreslår Donald Trump att USA ska få köpa Grönland av Danmark. Under sommaren och hösten 2025 trappas retoriken upp. Donald Trump upprepar att USA ”behöver” Grönland för sin nationella säkerhet och hotar att sätta in militären. Danmarks allierade, inklusive Sverige, sluter upp och skickar den 14 januari trupp till Grönland för att öva på att försvara ön. Donald Trump hotar med strafftullar mot länder som motsätter sig hans planer, däribland Sverige.

ICE dödsskjutning i Minneapolis

I början av januari 2026 skjuts trebarnsmamman Renee Nicole Good, 37, ihjäl av en ICE-agent – en anställd hos USA:s migrationsmyndighet – i Minneapolis. Kvinnan sitter i en bil som två agenter ber henne kliva ur. När hon i stället försöker köra ifrån dem avlossar en annan ICE-agent flera skott mot bilen och dödar kvinnan.

Trump lägger skulden på den ”radikala vänsterrörelsen” och hävdar att skjutningen ”verkar ha skett… i självförsvar”. Dödsskjutningen ger upphov till omfattande protester runt om i USA.