Close Menu
Sol ReporterSol Reporter
  • Sverige
  • Världen
  • Politik
  • Ekonomi
  • Hälsa
  • Klimatet
  • Sport
  • Ledare
  • Mer
    • Kultur
    • Mat & Dryck
    • Resor
    • Pressmeddelande
    • Trender
Trendigt

Grannar hjälpte boende fly branden: ”Var kaos, skrik och gråt”

juli 26, 2025

Hopplös kamp för att rädda Sveriges största ek

juli 26, 2025

Stora näringsbrister i GHF:s matpaket i Gaza

juli 26, 2025

Forskare om att sova i värme: ”Överdramatisera inte”

juli 26, 2025

Jonas Fröberg: Sveriges järnväg kollapsar – och ingen styr tåget

juli 26, 2025
Facebook X (Twitter) Instagram
Login
Facebook X (Twitter) Instagram
Sol ReporterSol Reporter
Stockholm
25°C
Molnigt
Webberättelser
  • Sverige
  • Världen
  • Politik
  • Ekonomi
  • Hälsa
  • Klimatet
  • Sport
  • Ledare
  • Mer
    • Kultur
    • Mat & Dryck
    • Resor
    • Pressmeddelande
    • Trender
Nyhetsbrev
Sol ReporterSol Reporter
Hemsida » ”Ett dockhem” ger ingen anledning att längta tillbaka till 1980-talet
Kultur

”Ett dockhem” ger ingen anledning att längta tillbaka till 1980-talet

NyhetsrumBy Nyhetsrumapril 30, 2025
Facebook Twitter WhatsApp Telegram Email Tumblr Reddit LinkedIn

Teater

”Ett dockhem”

Av Henrik Ibsen. Översättning: Klas Östergren. Regi och bearbetning: Daniel Rylander. Scenografi: Richard Andersson. Kostym och mask: Paulina Åhnberg. Ljusdesign: Casper Törneman. Koreografi: Johanna Lindh. Medverkande: Anna Granquist, Mattias Åhlén, Julia Frisberg, Jesper Bark, Patrik Pettersson. Scen: Dalateatern, gästspel på Årsta Folkets hus teater. Speltid: 2 tim 45 min inkl paus.

Ibsens ”Ett dockhem” hör till de eviga pjäserna. Repetitivt återkommande fortsätter stycket att uppfordrande diskutera ansvar, skuld, skam, livslögner… Dockhemmet krafsar rätt in i det mänskliga mörkret och ställer till synes omöjliga frågor. Det som verkar självklart i den ena stunden blir i den nästa en omöjlighet. Eller?

Ibsens pjäs beskriver ett äktenskap byggt på vanföreställningar. När den kom 1879 vållade den stort intresse, liksom skandal. Att tränga bakom borgerskapets tunga draperier och granska kvinnorollen. Dammet yrde.


Tunga ekmöbler har ersatts med svart skinnsoffa och sylvass metallgolvlampa. Mot detta så obefläckade står Paulina Åhnbergs kostymer i illasittande syntet och grälla mönster

När Dalateatern firar sitt 50-årsjubileum med Ibsens klassiker har Daniel Rylander i stället förlagt handlingen till ett permanentkrulligt 1980-tal. Tunga ekmöbler har ersatts med svart skinnsoffa och sylvass metallgolvlampa. Mot detta så obefläckade står Paulina Åhnbergs kostymer i illasittande syntet och grälla mönster. En fantastisk kontrast som tecknar dissonansen mellan yta och innehåll. Allt är så nytt att ögonen repellerar men familjetraumat är lika taggigt.

Den blivande bankdirektören Torvald Helmer (Mattias Åhlén) inbillar sig att hans hustru Nora ( Anna Granquist), hans ”lilla ekorre” och ”sånglärka”, är lycklig med honom och barnen. Att hon älskar att reducera sig själv till förnöjelse för honom. Men Noras tillvaro tecknar en båge av lögner. Utan Torvalds vetskap har hon lånat pengar av Krogstad – Patrik Pettersson spelar fram hans sårbarhet bakom den bryska fasaden – för att bekosta den resa som räddade Torvalds hälsa. Hon har inte bara lånat, utan också förfalskat sin fars namnteckning.


Noras utbrytning och ensamma väg till självständighet var en skräll 1879. 1983 blir det en ofrånkomlighet att satsa på sig själv

Finns det då någon poäng med att förflytta stycket i tid? Kanske eller kanske inte. Noras utbrytning och ensamma väg till självständighet var en skräll 1879. 1983 blir det en ofrånkomlighet att satsa på sig själv.

Den individuella instängdheten är förstås tidlös, men känslorna mellan doktor Rank och Nora blåser sin heta andedräkt genom dramat. Jesper Bark gör Rank till en sensuellt galghumoristisk förtvivlare, en extrem kontrast till Åhléns rigide Torvald. Och så Anna Granquist, här en Nora som bränner ut sig i försöken att kamouflera sanningen. Framför våra ögon går hon sönder, det är plågsamt och mycket berörande när hennes blick brinner mot oss.

Läs fler scenrecensioner och fler texter av Pia Huss.

Share. Facebook Twitter Pinterest LinkedIn Email Telegram WhatsApp

Relaterade Artiklar

Helena Lindblad: ”Zeina Mourtada ger den djupaste sorgen ett ansikte”

Kultur juli 26, 2025

Tore Anderssons trumpet tystade militärens kulor i Ådalen 1931

Kultur juli 26, 2025

Letterman rasar mot tv-jätten: ”Ren feghet”

Kultur juli 26, 2025

Friederike Mayröcker skriver fram ett fortlöpande mirakel

Kultur juli 26, 2025

Reportrar utan gränser ser utbrett hot mot public service i Europa

Kultur juli 26, 2025

Kristina Lindquist: Ingen kan leva om hela samhället förvandlas till en utvisningsapparat

Kultur juli 26, 2025

Ståhlis: Från åskmoln på måndan, till festfnatt på fredan

Kultur juli 26, 2025

Komediserien ”Solsidan” läggs ned

Kultur juli 26, 2025

Underverken, del 35 av 56

Kultur juli 25, 2025

Redaktörens Val

Hopplös kamp för att rädda Sveriges största ek

juli 26, 2025

Stora näringsbrister i GHF:s matpaket i Gaza

juli 26, 2025

Forskare om att sova i värme: ”Överdramatisera inte”

juli 26, 2025

Jonas Fröberg: Sveriges järnväg kollapsar – och ingen styr tåget

juli 26, 2025

Helena Lindblad: ”Zeina Mourtada ger den djupaste sorgen ett ansikte”

juli 26, 2025

Senaste Nytt

Ny medicin mot alzheimer får positivt utlåtande

juli 26, 2025

Jas Gripen uppges ha använts i thailändskt anfall

juli 26, 2025

Tore Anderssons trumpet tystade militärens kulor i Ådalen 1931

juli 26, 2025
Facebook X (Twitter) Pinterest TikTok Instagram
2025 © Sol Reporter. Alla rättigheter förbehållna.
  • Integritetspolicy
  • Villkor
  • Kontakt

Type above and press Enter to search. Press Esc to cancel.

Sign In or Register

Welcome Back!

Login to your account below.

Lost password?