Ett enda svenskt fartyg kan laga undervattenskablar

När det kinesiska fartyget Yi Peng 3 i november pekades ut som misstänkt för att ha skadat datakablar i Östersjön blev det aktivitet i Kalmar.

Här finns företaget Baltic offshore, som äger kabelläggningsfartyget C/S Pleijel. Fartyget åkte ut för att reparera en av kablarna, den mellan Sverige och Litauen.

– Vi fiskar oftast upp fiberkabel med dragg, ett litet ankare. Sedan tar vi ur en bit så att det skadade området försvinner och gör en skarv, säger Natalie Franzén, vd på Baltic offshore.

Hon konstaterar att det är skillnad på uppdragen beroende på vad som ska åtgärdas.

– Fiberkabel går ganska lätt och snabbt att laga, kraftkabel tar tid och är dyrt, säger Natalie Franzén.

Pleijel är det enda kabelläggningsfartyget med svensk flagg. Baltic offshore har ett till kabelläggningsfartyg, Nordkabel, men det är flaggat i Norge.

– Det fartyget hade absolut också kunnat vara svenskt. Det handlar en del om systemet i Sverige kan man säga, säger Natalie Franzén.

Enligt henne är fartyget Nordkabel norskflaggat på grund av Sveriges tolkning av EU:s sjöfartsstöd. Kabelläggningsfartyg hör till specialsjöfarten, och i Sverige får Baltic offshore bara ersättning när fartyg är i trafik, inte i beredskap. I Danmark och Norge gör man andra bedömningar.

– Hade vi haft Pleijel flaggad i någon av de länderna så hade vi haft det här stödet. Det blir en skillnad i konkurrenskraften så klart, säger Natalie Franzén.

Ungefär 30 data- och kraftkablar ansluter till det svenska fastlandet genom haven, enligt sajten Submarine cable map. Deras utsatthet har blivit uppenbar åren efter Nordstream-sprängningen, då flera skador har inträffat.

– Om man tittar på det säkerhetspolitiska läget så finns det fördelar med att ha en egen beredskap med svenska fartyg som kan hantera sådant här i tider av kris och krig, säger Natalie Franzén.

Anders Hermansson, vd på Svensk sjöfart, håller med. Han tycker att det finns för få svenskflaggade fartyg.

– Det som händer ute till havs nu visar med all önskvärd tydlighet hur viktigt det är att ha den här förmågan i Sverige, säger han.

När fartyg är svenskflaggade innebär det att de är tillgängliga för flera svenska behov, till exempel till försvaret om det blir höjd beredskap. I fredstid innebär svensk flagga även att Försvarsmakten kan skydda fartygen på internationellt vatten.

Skälet till att svenska rederier flaggar ut fartyg handlar enligt Svensk sjöfart ofta om ekonomiska möjligheter, som tonnageskatt och beskattningen av anställda ombord.

– Rederier som arbetar i Sverige har sämre konkurrensförutsättningar än i våra närmaste grannländer. Det är särskilt tydligt inom specialsjöfarten, säger Anders Hermansson.

Svensk sjöfart har bjudit in Försvarsmakten till ett möte tillsammans med bland andra Kustbevakningen, Transportstyrelsen och Skatteverket. Syftet är att diskutera hur rederierna och myndigheterna kan säkra elförsörjning och kommunikation, men även hur man ska få fler svenskflaggade fartyg.

– Det här behöver man justera så att specialsjöfarten ges samma villkor i Sverige som i Danmark och Norge, säger Anders Hermansson.