Det så kallade reparationslånet föreslås landa på 140 miljarder euro. Lånet ska finansieras med ryska tillgångar som EU fryst i samband med den fullskaliga invasionen.
– Det skulle ge Ukraina resurser och det skulle skicka en viktig signal om att det är Rysslands krig, säger Malmer Stenergard på en pressträff.
De ryska frysta tillgångarna har varit föremål för diskussion under flera år i EU. Motståndet har i första hand kommit från Belgien, där merparten av pengarna finns frysta i olika bankkonton. I Belgien finns en stor oro över vad som händer om Ryssland kräver tillbaka miljarderna.
– Det är naturligtvis legitim oro och det är naturligtvis viktigt att vi medlemstater går in och säkerställer att de kan känna sig trygga, säger Malmer Stenergard.
Enligt henne diskuteras olika former av bilaterala garantier från ett stort antal medlemsländer.
– Det har också diskuterats att ta från EU-budgeten. Vi är öppna för en kombination eller någon annan lösning, så länge vi kommer framåt.
Under onsdagen har EU-kommissionen färdigställt de legala dokumenten som krävs för att gå vidare med frågan. I mitten av december väntas ministerådet fatta beslut – och pressen på Belgien är stor.
– Jag har mycket svårt att se att vi fattar ett beslut på europeiska rådet där Belgien inte är delaktiga, säger Malmer Stenergard.
Sverige kommer samtidigt att driva på för ytterligare ett sanktionspaket mot Ryssland. Det skulle bli det tjugonde i ordningen sedan februari 2022.
– Vi kan höja kostnaderna för Rysslands krig, och det är vår skyldighet att göra det, säger Malmer Stenergard.
Hon konstaterar att det reviderade fredsförslaget som Ukraina och USA enats om under helgen innehåller 19 punkter, i stället för de 28 som USA först föreslagit. Enligt Stenergard är det reviderade förslaget bättre för Ukrainas och Europas del.
– Sedan är det stora delar av avtalet som återstår att förhandla i detalj. Bland annat frågan om territorier.
