1. Ukraina. Klarar EU att växla upp när USA växlar ned?
Det tog flera månader för president Joe Biden att baxa igenom mer vapen till Ukraina i kongressen. Det kan bli ännu svårare efter USA-valet i höst, med ny kongress och eventuell återkomst av Donald Trump på presidentposten.
Inom EU och Nato inser man att Europa måste fylla de hål som USA lämnar.
– Frågan är om EU kan växla upp och samtidigt bibehålla sin sammanhållning, säger statsvetaren Göran von Sydow, chef för Svenska institutet för Europapolitiska studier, Sieps.
Han tror att ett minskat amerikanskt intresse gör att EU ytterligare ökar takten i sitt försvarssamarbete, som komplement till Nato. Göran von Sydow nämner civil krishantering, kamp mot cyberangrepp och mot desinformation.
EU:s möjligheter att agera begränsas av att EU:s budgetmedel inte får gå till militära operationer. Men EU-länderna har hittat former för att slussa gemensamma pengar, utanför EU:s budget, till inköp av vapen.
2. Industripolitik. Mindre frihandel och mer tullar?
Försvarsindustrin är en av flera branscher där EU-kommissionen vill minska beroendet av omvärlden. Pandemin blottade hur beroende EU är av kinesiska läkemedel och skyddsutrustning. EU är även sårbart inom så kallade kritiska råvaror, viktiga i den gröna omställningen, samt halvledare, de små komponenterna i elektroniska produkter.
Både Kina och USA ger massiva subventioner till grön teknologi. Ska EU göra detsamma?
Just nu är det högaktuellt att EU följer USA i spåren och höjer tullarna rejält på elbilar från Kina eftersom Kina dumpar priserna genom statliga subventioner. Det är en utveckling som inte gillas av Jacob Wallenberg, ordförande för Svenskt Näringsliv.
– När vi får den här diskussionen om tullar, då kommer ju inte kineserna sitta stilla heller. Vi kan få tre områden – USA, Kina och EU – som försöker stänga in sig. Jag hoppas i stället att man reagerar med lugn och förhandlar med varandra, att man undviker ett protektionistiskt tänkande, sade han nyligen till DN.
3. Nya medlemsländer. Vilka kommer med från Västra Balkan?
Efter Rysslands anfall på Ukraina finns en bred uppslutning inom EU att Ukraina ska kunna få bli medlem i EU. De formella medlemskapsförhandlingarna väntas kunna inledas inom kort.
Flera länder på Västra Balkan har hunnit längre i sina förhandlingar, till exempel Albanien, Montenegro och Nordmakedonien. Medan EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen pläderar för att det är viktigt att ha med dessa länder i EU-kretsen, finns ett stort motstånd hos en del medlemsländer, till exempel Nederländerna, och delar av EU-parlamentet.
En parallell fråga är om EU självt måste förändras, till exempel hur man fattar beslut, om unionen går från dagens 27 medlemmar till en bit över 30.
– Här drar länderna olika slutsatser. Frankrike och Tyskland verkar vara inriktade på att EU måste reformeras, säger Göran von Sydow.
4. Klimatet. Forstätter den gröna given?
Runtom i EU flaggar flera länder, däribland Sverige, för att de får svårt att nå EU:s klimatmål till 2030, att minska utsläppen med 55 procent. Samtidigt är det redan dags att besluta om nästa etappmål för att unionen ska nå nollutsläpp till 2050.
EU-kommissionen har signalerat att man kommer att föreslå att utsläppen ska minska med 90 procent till 2040. Stridsfrågan de kommande åren blir hur mycket spelrum medlemsländerna ska ha för att kunna nå dit. Ska exempelvis kärnkraft gynnas? Och ska mer pengar ur EU-budgeten användas för att hjälpa konsumenter att byta bil och isolera huset?
5. Migration. Gör fler som Italien och flyttar ut asylhanteringen?
EU:s nya migrationspakt är beslutad. Nu börjar EU-länderna bland annat harmonisera hur man hanterar asylsökanden vid EU:s yttre gräns. Men redan höjs röster, från exempelvis Danmark, Tjeckien och Tyskland, om att asylsökande i ökad omfattning ska få sina fall prövade utanför EU.
Hur det ska gå till är svårare. Storbritannien har inte kommit i mål med sin Rwandalösning. Danmark har skrotat planen.
Italien har däremot gjort upp med Albanien. Asylsökande som räddas på internationellt vatten ska skickas till Albanien där italienska tjänstemän handlägger ärendena. Albaniens premiärminister Edi Rama sade dock nyligen till Financial Times att landet inte kommer att sluta avtal med andra länder.
– Italien står oss väldigt nära. Vi har en djupt rotad vänskap, sade han.
Läs mer:
Ursula von der Leyen: ”Vi kommer aldrig tillåta extremister att försvaga Ukraina eller splittra EU”