– Putins ombud försöker förstöra (EU) från insidan med desinformation och polarisering.
Det sade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen, i måndags, under en debatt mellan europeiska toppkandidater till jobbet som EU-kommissionsordförande i höst, med en gest mot Anders Vistisen från Dansk folkeparti.
Det såg ut som en tanke.
Bara några timmar tidigare, i Bryssel, hade EU-kommissionen öppnat två formella granskningar av Metas plattformar Facebook och Instagram, för att företaget inte följer den nya EU-lagen om digitala tjänster om hur de hanterar desinformation.
– Om vi misstänker överträdelser av reglerna, så agerar vi. Det gäller alltid, men särskilt i tider av demokratiska val. Stora digitala plattformar måste leva upp till sina åtaganden och satsa tillräckliga resurser för det, sade Ursula von der Leyen efter beskedet.
Det står klart att Facebook har använts i flera ryska desinformationskampanjer – med falska konton och annonser som sprider propaganda och som når miljoner användare i Europa. I Bryssel finns en frustration över att Meta bara delar knapphändig information om exakt hur många konton och poster de plockar ner, och hur många européer som nås av posterna.
Framväxten av artificiell intelligens (AI) innebär en ny utmaning för plattformarna. AI används redan för att generera mängder av namn som kan stå bakom köpta annonser.
Arba Kokalari, moderat EU-parlamentariker, var en av huvudförhandlarna om EU-lagen om digitala tjänster. I det arbetet deltog hon ofta i förhör med techjättarna, Tiktok, Meta och Google.
– De säger att de gör en massa saker, men vi ser inte det i våra flöden, utan det finns fortfarande stor spridning av desinformation, säger hon.
EU:s digitala tjänstelag (DSA) trädde i kraft i fjol. Lagen ställer krav på plattformar som Facebook och X att bedöma riskerna med deras tjänster för bland annat valpåverkan, åtgärda riskerna och rapportera in det hela till EU-kommissionen.
Plattformarna kan till exempel använda AI för att ta bort olagligt innehåll, använda så kallade community notes, det vill säga att användare kan kommentera eller flagga andras poster. De kan också samarbeta med oberoende faktagranskare, eller ändra algoritmerna så att sensationellt innehåll inte lyfts fram.
EU-kommissionen kan döma ut böter på som mest 6 procent av företagens globala årliga omsättning, om man bedömer att techföretaget avsiktligt eller försumligt bryter mot lagen.
– Äntligen har vi tuff lagstiftning på plats. Nu är det upp till bevis i och med EU-valet, om de kommer att följa lagen och göra riskminimering vad gäller desinformation, säger Arba Kokalari, som välkomnar kommissionens utredning.
Fakta.Digitala tjänstelagen, DSA
Enligt EU-lagens artikel 34 ”ska” mycket stora plattformar och sökmotorer, såsom X och Facebook, ”identifiera, analysera och bedöma […] systemrisker [på exempelvis] negativa effekter på […] valprocesser”.
Och enligt artikel 35 ”ska” de ”införa rimliga, proportionella och effektiva riskbegränsningsåtgärder [….]”.
DSA-lagens bindande regler om att motverka desinformation bygger vidare på en tidigare, frivillig, uppförandekod för plattformarna.
EU-kommissionen har tidigare påbörjat en granskning mot X (tidigare Twitter) om brister i hantering av desinformation som sprids på den plattformen.
Inga böter har hittills dömts ut. DSA-lagen har heller inte prövats i EU-domstolen.
Läs mer:
Hon vill tämja nätjättarna – och är på god väg
EU-kommissionen presenterade striktare regler för nätjättarna