Polen initierade insatsveckan mot barnövergrepp, och Sverige, Danmark och nio andra europeiska länder hakade på. Länderna satsade extra resurser sista veckan i mars på att slå till mot misstänkta personer. Totalt greps 61 personer runt om i hela Sverige.
Syftet med insatsveckan är att belysa brottsområdet och peka på behovet av mer resurser.
– När vi tar in extra resurser får vi möjlighet att ingripa mot alla som vi har på kö och prioritera dem som vi inte kan prioritera annars, säger Mimmi Nöjd, polisinspektör på Noa.
– Det är allvarliga brott, men kollar man på siffrorna så förstår man att det är mängdbrott. Vi skulle kunna jobba hur mycket som helst och ändå ha saker att göra. Ju duktigare vi blir, desto fler brott hittar vi.
Mimmi Nöjd lyfter också att insatsen försvårat för misstänkta att slå larm till varandra.
– Man kan tänka sig att de har kontakter och befinner sig på samma forum – det är en annan vinning.
Polisen har genomfört 56 husrannsakningar och beslagtagit knappt 350 digitala enheter bestående av telefoner, datorer, surfplattor, usb-minnen och hårddiskar.
Personerna är bland annat misstänkta för att ha producerat övergreppsmaterial, drivit forum för personer med sexuellt intresse för barn och för att förgripit sig på barn fysiskt eller digitalt. Majoriteten av de misstänkta är mellan 17 och 30 år.
– Det finns misstänkta i alla åldrar, men de är nog yngre än många tror. När det kommer till groomingbrott – att man har tagit kontakt med barn – så ser vi att de misstänkta är i 30-årsåldern eller yngre. De behöver ha den digitala kompetensen som barn har och befinna sig på samma plattformar.
I Sverige har samtliga personer släppts på fri fot, men utredningsarbete pågår fortfarande.
