Gäller Natos artikel fem om Iran anfaller USA, som svar på helgens amerikanska attack?
Natos artikel fem säger att en attack på ett medlemsland betraktas som en attack på alla. Men den regeln gäller ju inte om det är ett Natoland som anfaller någon. I det här fallet är det USA som har gett sig in på Israels sida och attackerat Iran.
Men om Iran skulle anfalla amerikanerna tillbaka på ett sätt som inte är ett direkt svar på den gångna helgens bombningar skulle USA ändå kunna försöka att begära hjälp, enligt artikel fem. Det skulle i sådana fall vara andra gången i Natos historia som det sker, den första gången var efter terrordåden i USA den 11 september.
Det skulle till exempel kunna hända om Iran initierade en större terrorattack mot en amerikansk militärbas. I Natostadgan står det att attacken måste ske i Europa eller Nordamerika om artikel fem ska gälla. Sker den i Mellanöstern är det inte en sak för Nato. Dessutom måste alla medlemsländer vara överens om att göra en Natoinsats.
Om USA vill ha hjälp i detta krig är det mer troligt att de skapar en koalition vid sidan av Nato, som andra medlemsländer kan sluta upp i. En sådan bildades inför anfallet på Irak 2003. Då var bland andra Tyskland och Frankrike emot ett anfall. Men andra Natoländer som Storbritannien, Turkiet och Danmark anslöt sig till USA.
Nato har tidigare lett militära insatser i Libyen och Afghanistan, trots det som står i Natofördraget. Men då har det funnits FN-mandat för insatserna. Det finns inte när det gäller USA:s attack mot Iran.
Flera folkrättsexperter säger att den amerikanska attacken mot kärnenergianläggningar i Iran är ett brott mot internationell rätt. FN:s generalsekreterare är mycket kritisk. Har Nato kritiserat USA?
Nej, tvärtom. Natos generalsekreterare Mark Rutte sade på en pressträff inför Natotoppmötet i Haag att USA inte bryter mot internationell rätt. ”Min största rädsla är att Iran får ett kärnvapen”, sade han.
Mark Rutte sade samtidigt att Nato koncentrerar sig på Europa och Nordamerika.
Andra medlemsländer har varit mer kritiska mot USA än generalsekreteraren, till exempel Norge.
De flesta europeiska Natoländer går en diplomatisk balansgång där de understryker att Iran inte får skaffa sig kärnvapen samtidigt som de manar till förhandlingar och återhållsamhet.
Kan Sverige dras in i USA:s krig mot sin vilja? DCA-avtalet ger ju till exempel amerikanerna rätt att använda svenska militärbaser.
Nej. USA behöver tillstånd från den svenska regeringen för att flyga in och ut ur Sverige, oavsett försvarssamarbetsavtalet. Vill regeringen inte att USA ska använda svensk mark i kriget mot Iran kan regeringen helt enkelt säga nej.
Men det är osannolikt att USA skulle vilja använda en svensk bas, de ligger inte längs vägen till Iran och de amerikanska bombplanen B2 behöver inte mellanlanda, de kan flyga direkt till Iran med hjälp av lufttankningar.
