USA:s president får bo på slottet, dinera med det nederländska kungaparet och manegen är krattad för den som i praktiken är kung av Nato.
När Donald Trump, mer än en timme efter mötet skulle ha inletts, anländer till konferensen hade Natos generalsekreterare tillbringat dagar med att smickra honom.
Det räckte inte med ett inställsamt sms. ”Europa kommer att få betala REJÄLT, som de borde, och det kommer att vara din seger” skrev Rutte när Trump satt på planet hit till Nederländerna.
Under kungamiddagen på slottet vände sig till Mark Rutte åter igen till Donald Trump och tackade honom för att Europas länder har rustat upp.
– Det är tack vare dig, som har tryckt på.
När toppmötet inleds fortsätter generalsekreteraren:
– Allt för länge har ett land, USA, fått bära en allt för tung börda för vårt åtagande. Och det ändras här i dag. President Trump, kära Donald, du gjorde den här förändringen möjlig.
Men trots att Nato ser ut att kunna enas kring ett nytt upprustningsmål som sammanfaller med de fem procent av bnp som Donald Trump har krävt blev sprickorna synliga under toppmötesdagarna.
Den första handlar om själva grunden för Nato, garantin om att alla ska vara med och försvara ett land som anfalls.
Natos generalsekreterare försökte göra Haagmötet till ett tillfälle då USA skulle deklarera sin benhårda lojalitet till denna garanti, inskriven i Natofördragets artikel fem. I gengäld skulle USA få se en snabb Europeisk upprustning som gör det möjligt för USA att dra tillbaka en del av sina militära resurser från Europa.
Eftersom USA står för 66 procent av Natos försvarsutgifter och dessutom förser Europa med en rad nyckelförmågor är det väldigt viktigt att just Donald Trump ser in i kamerorna och säger att artikel 5 är en stenhård förpliktelse för honom, som USA:s överbefälhavare.
Men i stället sade Trump något annat när han var på flygplanet på väg hit till Haag.
– Det beror på hur du definierar den, svarade han när en reporter frågade om han verkligen står bakom Natos artikel 5.
– Det finns många sätt att definiera artikel fem, förklarare Trump och lovade att utveckla sin syn senare.
Detta uttalande skapar åter dimridåer kring om USA verkligen vill sända sina soldater in i döden för ett Natoland i Europa.
Också när det gäller det kraftiga upprustningsmålet i Nato har osäkerheten ökat. Försvarsalliansen såg tidigt på onsdagseftermiddagen ut att skjuta fram måldatumet till 2035 för när medlemsländerna ska lägga 5 procent av bnp på sitt försvar (varav 3,5 procent ska vara militärt). Sverige har velat sätta målet till 2030.
Natos generalsekreterare har sagt att Ryssland skulle kunna anfalla ett Europeiskt Natoland inom fem år, om inte alliansen snabbt rustar upp. Men den kraftiga upprustningen ska alltså vara klar först om tio år.
Dessutom fronderar några medlemsländer öppet mot målet. Spaniens premiärminister Pedro Sanchez har deklarerat att han inte kommer att sträva mot 5 procentsmålet, utan att Spanien kan leva upp till sina försvarsåtaganden i Natos med mindre pengar än så.
Belgiens premiärminister Bart De Wever sade att det var inspirerande och genialiskt om Spanien klarar att leva upp till Natos krav på militär förmåga till en lägre kostnad. Han tillade:
– Vi accepterar förmågemålen. Vi har tio år på oss.
Den tredje sprickan på Natotoppmötet rör synen på Ryssland och dess anfallskrig mot Ukraina. Det förra Natotoppmötet i Washington uttalade att Ukrainas väg till ett Natomedlemskap är oåterkalleligt. Det kommer inte att upprepas här i Haag.
Ukrainas varmaste vänner i Nato har arbetat hårt för att ge Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj en central plats på toppmötet. Och han är här i Haag och deltog i tisdagskvällens middag med stats- och regeringscheferna på slottet i Haag.
Det finns en plan att Donald Trump och Volodymyr Zelenskyj ska mötas på tu man hand efter Natotoppmötet är slut, men den amerikanske presidenten har hittills haft ett mycket flexibelt förhållande till sitt schema.
Det är ännu oklart hur stark kritik Ryssland kommer att få i den kommuniké som blir resultatet av detta toppmöte. Men generalsekreterare Mark Rutte och många av Natoledarna har varit mycket tydliga med att Ryssland är det största hotet mot fred och säkerhet i Europa. Riktigt alla håller dock inte med:
– Det riktiga hotet mot Europa gäller inte säkerhet utan ekonomi, att förlora vår konkurrenskraft, sade Ungerns premiärminister Viktor Orban.
Där gör sig åter sprickan gentemot USA och Trumps hot om höga tullar sig påmind.
Läs mer av Ewa Stenberg här.