Sedan natten mot tisdagen har två fartyg från Danmarks flotta följt det kinesiska fartyget Yi Peng 3. I skrivande stund ligger det stilla i Kattegatt mellan Sverige och Danmark, i danska vatten.
Trots att samarbetet mellan länderna kring Östersjön är omfattande är det inte sannolikt att danska myndigheter kommer ingripa och borda fartyget, menar Johan Schelin.
– Problemet är att det finns misstankar om sabotage, som är en form av hybridkrigsföring, men det är fortfarande så att det råder fred. Man har inte aktiverat artikel fem i Natostadgan. Det gör att det i ett sådant här gråzonsläge blir svårt att ingripa.
Skadorna på de två kablar som misstänks ha saboterats i Östersjön ligger båda i internationellt vatten, men i svensk ekonomisk zon. Det ger Sverige båda rättighet och skyldighet att utreda händelsen, menar Johan Schelin.
– När det gäller juridik är det ju ofta kopplat till territorie. Normalt är det bara flaggstaten som har exklusiv jurisdiktion över fartyg på internationellt vatten, men att det skett i svensk ekonomisk zon ger Sverige vissa möjligheter, säger han.
Svensk polis har inlett en förundersökning, som leds av en åklagare från riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet. Polisen skriver i ett pressmeddelande att de är intresserade av ett fartyg som setts vid platserna för de misstänkta sabotagen, men att fartyget för närvarande inte befinner sig i svenska vatten.
Per Engström på Nationella operativa avdelningen bekräftar för TT att polisen intresserar sig för det kinesiska fartyget Yi Peng 3 som befinner sig utanför Danmarks kust.
Den danska flottan har sedan natten till tisdag följt Yi Peng 3.
Johan Schelin lyfter att Sverige har möjlighet att borda ett fartyg som misstänks ha begått brott i den ekonomiska zonen.
– Vid brottsmisstanke kan Sverige definitivt borda ett sådant fartyg, med hjälp av marina stridskrafter eller kustbevakningen.
Tror du att det kommer hända?
– Det krävs att man har någon form av ganska stark misstanke om att brott begås. Det måste finnas starka skäl.
Johannes Peters är chef för Centret för Maritim Strategi och säkerhet på Institutet för säkerhetspolitik på universitetet i Kiel. Han säger att Natoländerna runt Östersjön blivit bättre på att övervaka hot mot undervattenskablar och annan kritisk infrastruktur.
– I detta fall har det varit möjligt att identifiera en trolig förövare, spåra hans kurs och sedan hålla kvar fartyget. Det visar att det har skett en förbättring, säger han.
Jimmie Adamsson är kommunikationschef på tredje sjöstridsflottiljen i Karlskrona. Han säger att det är omöjligt att punktmarkera alla fartyg i Östersjön.
– Det finns ungefär 4 000 fartyg i Östersjön i varje given sekund, på väg till eller från någon hamn, säger han.
Även om fartyg går att övervaka på ytan är det svårare att upptäcka vad som händer under vattnet.
– Om ett fartyg skulle dra nånting efter sig på botten och på så sätt förstöra allting som man passerar över, så måste man vara nära för att upptäcka det. Och vi kan inte granska varje fartyg.
I stället inriktar sig Sverige och Nato på att ha goda underrättelser.
– Det handlar bland annat om att dela information om vilka fartyg som beter sig konstigt genom att till exempel plötsligt stanna till ute på havet eller stänga av sin transponder, säger Jimmie Adamsson.
Undervattensledningar i Östersjön
Källa: Nord Stream. Svenska kraftnät. Submarinecablemap.com
Är det normalt att det åker runt stora fartyg med ankare efter sig i Östersjön?
– Nej, det är otänkbart att besättningen inte märker att ankaret är ute. Ankaret kan väga ett par ton på stora fartyg och det hakar fast olika saker och låter en massa, säger han.
Om utredningen skulle leda till rättegång är det sannolikt att det sker i Sverige, menar Johan Schelin.
– Men även i det land som kabelägarna finns kan det väckas åtal, säger Johan Schelin.
Det innebär att även Finland skulle kunna ta till rättsliga åtgärder, eftersom det är ett finskt företag som äger kabeln mellan Finland och Tyskland. Kabeln som går mellan Gotland och Litauen, BCS East-West Interlink, ägs däremot av det svenska företaget Arelion.
I ett mejl till DN skriver Arelion att de har polisanmält händelsen och att de är i kontakt med svenska myndigheter samt Försvarsmakten.
”Ett fartyg kommer att påbörja reparation av kabeln senare i veckan och först då kan vi se själva skadan i kabeln. Därmed inte sagt att vi kan avgöra hur skadan har uppstått”, skriver Arelion.
Fakta.Fyra uppmärksammade kabel- och ledningsbrott
I januari 2022 skadades en 130 mil lång kommunikationskabel mellan Svalbard och det norska fastlandet. En rysk fisketrålare korsade kabeln mer än 140 gånger innan avbrottet upptäcktes. Polisen sade först att skadan uppkommit på grund av mänsklig aktivitet, men en brottsutredning lades senare ner i brist på bevis.
I september 2022 saboterades gasledningarna North Stream 1 och 2 utanför danska Bornholm. Totalt fyra gasläckor upptäcktes, delvis i Sveriges ekonomiska zon. Sprängningen utreddes av polis och åklagare, men den svenska förundersökningen lades ned. Enligt uppgifter i Expressen och tyska medier misstänker tysk polis tre ukrainska dykare för sabotaget.
I oktober 2023 upptäcktes en skada på gasledningen Balticconnector samt på en datakabel i Östersjön och finska viken. Det Hongkongflaggade fartyget Newnew Polar Bear misstänktes för sabotage, efter att ha rört sig över gasledningen och datakabeln. Kina erkände senare att fartygets ankare skadat infrastrukturen, men säger att det var en olycka.
