Myndighetsbyggnader, polishus och viktig infrastruktur för energi och vatten är exempel på områden som kan vara skyddsobjekt och därmed ofta olaglig att avbilda genom fotografier eller filmer.
Syftet med skyddslagen är att förebygga sabotage, terroristbrott, spionage eller grovt rån. Senast under lördagen meddelade polisen att en 16-åring misstänks för brott efter att ha filmat rättscentrum i centrala Malmö.
Trots det tror Jörgen Holmlund, lärare i underrättelseanalys på Försvarshögskolan, att få i allmänheten vet vad den gula skylten innebär.
– Du måste ju gå rätt nära för att se vad det står och jag lovar dig att 98 av 100 har ingen aning om vad det innebär. Jag tror det är en högst obekant kunskap hos folk, säger han.
Under lördagen meddelade polisen att en 16-åring misstänks för brott mot att avbilda ett skyddsobjekt efter att ha filmat mot Rättscentrum i Malmö – en byggnad som huserar bland annat polishuset och Ekobrottsmyndigheten.
Och Jörgen Holmlund ser en förändring i hur lagen tillämpas. För några år sedan var det vanligare att den som fotade ett polishus utan att tänka sig för kom undan med att radera bilderna och få sig en tillsägelse, säger han.
– Det känns som en omsvängning från en lätt förlåtande attityd, till en rätt tydlig där man till och med åtalar folk för det i dag.
Han menar att bedömningen av vad som utgör ett lagbrott inte innehåller någon gråskala. Det är svartvitt, eller ”digitalt” och tar inte hänsyn till vad som går förlorat i skyddsvärde.
En byggnads vattenledningar, luftrör, utrymningsvägar och garageinfarter är egentligen mer kritiska än fasaden på sjunde våningen av själva byggnaden, men omvärldsläget har gjort att lagen tillämpas hårdare oavsett vad som fångas på bild, menar Jörgen Holmlund.
– Ryssland har anfallit Ukraina och det har varit en förhöjd terrorhotnivå. Det har påverkat fotograferingsförbud av skyddsobjekt till en liten mer tydlig nivå – du får helt enkelt inte avbilda det här. Men i vissa fall är det svårt att förklara rent logiskt vad som går förlorat i skyddsvärde.
Även för journalister har förändringen blivit påtaglig. Sedan en grundlagsändring 2023 får inte grundlagsskyddade medier fotografera eller filma skyddsobjekt med avbildningsförbud.
Året därpå föll den första domen. Dokumentärfilmaren Alex Veitch dömdes till 40 dagsböter för att ha filmat polishuset i Solna i samband med en dokumentärfilm som han jobbade på. Han överklagade domen, men i veckan slog Högsta domstolen fast att prövningstillstånd inte beviljas – och därmed står den fällande domen fast.
Alex Veitch är kritisk mot grundlagsändringen och menar att den innebär att ”det blir väldigt svårt att göra vårt jobb”. Särskilt med tanke på att protester och sociala rörelser ofta befinner sig vid byggnader som är skyddsobjekt.
– Det gör det svårare att berätta det som är intressant utifrån samhällsintresse och – som i detta fall – att kritisera polisen, säger han.
Han vill att mediernas granskande funktion ska vägas mot skyddsintresset i större utsträckning.
– Jag tycker det är alldeles för snävt nu, säger Alex Veitch.
Även bortsett från pressfriheten ifrågasätter han hur lagen fungerar i vardagen. Enligt honom riskerar ovetandes personer att bli indragna i rättsprocesser utan att ha förstått att de brutit mot lagen.
– Min känsla är att skyddsobjekten breder ut sig, att kulturen som finns kring det här är för hård och att man inte väger det mot hur folk agerar generellt.
