Rapporterna om den tjetjenska diktatorn Ramzan Kadyrovs sviktande hälsa har avlöst varandra den senaste tiden.
Under natten mellan julafton och juldagen i vintras kollapsade Kadyrov på en flygning till Moskva och enligt Novaja Gazetas källor var ett sjukvårdsteam tvungna att återuppliva den hårdförde ledaren, som klarade livhanken med nöd och näppe.
Den 11 januari uppgav ukrainska säkerhetskällor för nyhetsbyrån Ukrinform att Kadyrovs sjukdomstillstånd förvärrats ännu en gång och att han drabbats av njursvikt. Till den oberoende ryska sajten iStories säger en Kremlkälla att hans tillstånd är ”mycket allvarligt”.
Diktatorn har varit illa ute förut och klarat sig, men hans upprepade insjuknanden och det faktum att Kadyrov själv uppges vilja kliva åt sidan har dragit igång spekulationer om vem som ska bli hans efterträdare.
Adam Kadyrov, diktatorns 18-åriga son, har pekats ut som den självklara efterträdaren. Men om styret planerar att följa lagen kan han inte utses till Tjetjeniens ledare före han fyller 30 år, alltså 2037.
En eventuell ställföreträdare skulle därmed kunna leda delrepubliken under många år och vem som får rollen kan få stor betydelse för stabiliteten i norra Kaukasus och för den hårt förtryckta befolkningen i Tjetjenien. Något maktspel tycks dock inte vara på gång.
– Så länge Kadyrov lever kommer ingen att göra någonting, säger en Kreml-källa till iStories.
Trots historiskt blodiga uppgörelser om makten i Tjetjenien bedömer den ryske exilforskaren Dmitry Dubrovskiy att Kadyrovs eventuella död eller avgång inte kommer leda till något större folkligt uppror eller oväntat maktskifte. Detta på grund av delrepublikens ”unika totalitarism”, säger han till DN.
– Regimen är exceptionellt repressiv, även med samtida ryska mått mätt.
Dubrovskiy har forskat om både rysk utrikespolitik och Moskvas förhållande till delrepubliken Tjetjenien vid universitetet i Sankt Petersburg. Strax efter att kriget i Ukraina bröts ut klassades han som ”utländsk agent” av Kreml och han är numera verksam vid Karlsuniversitetet i Prag.
Han beskriver Kadyrovs egen ”rättsstruktur” som den enskilt största anledningen till att det sannolikt inte kommer att bli några protester vid ett eventuellt maktskifte, enligt Dmitry Dubrovskiy.
– Han har en personlig infrastruktur för frihetsberövanden och har omkring två dussin släktingar inbäddade i statsapparaten. Inklusive inom brottsbekämpande myndigheter och säkerhetstjänsten.
Därtill har Kadyrov ett stort militärt kapital. Den oberoende ryska grävsajten The insider har beräknat att mellan 18 000 och 20 000 soldater ingår i Ramzan Kadyrovs privata armé och när en militärparad genomfördes i den tjetjenska huvudstaden Groznyj förra året deltog omkring 25 000 man.
Den slutgiltiga makten över delrepublikens framtid ligger hos Kreml och en garant för Kadyrov-familjens fortsatta maktställning är alliansen med Vladimir Putin. Sannolikt kommer Kreml vilja ha någon som visat sig lojal till familjen i väntan på att Adam Kadyrov ska bli tillräckligt gammal.
Den enda grunden för en konflikt är om Kreml och tjetjenska makthavare är oense om vem av Kadyrovs allierade som ska ta över, enligt forskaren Dmitry Dubrovskiy.
Ett alternativ är delrepublikens nuvarande premiärminister Magomed Daudov. Han beskrivs som Kadyrovs högra hand och uppges bland annat ha legat bakom ett mord på en av diktatorns största rivaler.
Adam Delimkhanov, som representerar Enade Ryssland i statsduman, är det andra alternativet.
Det som talar för den tjetjenska dumaledamoten Delimkhanov är hans relation till Kadyrovs son. Enligt en granskning av iStories har diktatorn beordrat Delimkhanov att bygga upp ett ”informellt maktcentrum” som kretsar kring 18-åringen.
Även Delimkhanov sägs ha varit inblandad i flera mord kopplade till makten i Tjetjenien i mitten av 00-talet.
Enligt experter iStories talat kan Moskva hålla sig utanför ett kommande maktskifte i Tjetjenien eftersom delrepubliken inte längre anses utgöra ett militärt- eller separatistiskt hot mot Ryssland.
