Under söndagsmorgonen upptäcktes störningar i dataöverföringstjänster mellan lettiska Ventspils och Gotland. Det visade sig att en undervattensfiberkabel som tillhör det lettiska radio- och tv-bolaget LVRTC hade skadats. Orsaken är än så länge oklar.
Enligt Hans Liwång, professor i försvarssystem vid Försvarshögskolan, rör det sig om en av flera datakablar som binder ihop internettrafiken mellan Sverige och Lettland. Den utgör en del av Gotlands internettrafik, västerut och österut.
Kabeln är inte mer betydelsefull än andra i Östersjön.
– Den här typen av datakablar har vi förhållandevis gott om i Östersjön. Just den här sticker inte ut mer än någon annan. Det är en komponent bland flera, säger han.
Undervattenskablar går ofta sönder, det rör sig om ett par hundra kabelbrott per år. Orsakerna är som regel slitage eller olyckor, men efter explosionerna på gasledningarna Nord Stream 2022 har kabelbrotten blivit mer uppmärksammade.
Misstankar om sabotage har riktats mot Ryssland och fartygen som tillhör den ryska skuggflottan. I julas misstänks tankfartyget Eagle S ha släpat ett ankare tiotals kilometer på havsbotten och skadat flera viktiga kablar mellan Finland och Estland.
Liwång säger att söndagens händelse liknar tidigare incidenter, men att det ännu är för tidigt att dra några slutsatser.
– Om det nu är ett ankare igen, det vet vi inte, skulle det kunna vara så att den här kabeln ligger exponerad på botten så att det är stor risk för att den råkar ut för den här typen av incidenter.
Datakablar är nedgrävda vissa sträckor, men inte i hela sin längd. Hur stor risken för skador är beror också på hur havsbottnen ser ut.
– Det kan vara så att botten är svårskyddad, så att det är större risk för att ett ankare fastnar i kabeln.
Borde man gräva ner alla kablar eller för att undvika sådant här?
– Det är väl möjligt att framtida installerade kablar kommer att vara nedgrävda längre sträckor, men det är dyrare. Den här typen av datakablar går relativt snabbt att laga och det är förhållandevis billigt. Det är en balansfråga.
Eftersom kabelbrottet har inträffat i svensk ekonomisk zon kommer framför allt svenska myndigheter att utreda händelsen. Men med tanke på att det även finns lettiska intressen i form av ägaren LVRTC tror Liwång att saken kommer att utredas både i Sverige och Lettland.
– Sedan får man se hur långt utredningarna går i respektive land.
Försvarsalliansen Nato har skickat fartyg för att övervaka den ryska skuggflottan på Östersjön, för att minska risken för hybridpåverkan på sjökablar och annan kritisk infrastruktur.
Men enligt Liwång är det omöjligt att bevaka alla kablar mot yttre påverkan eftersom Östersjön är så stor.
– Det tar uppåt ett halvt dygn att få fartyg på plats, även med ett ökat antal fartyg, och flottstyrkan kan inte agera innan något händer. Möjligtvis kan det leda till att vi får några svar lite snabbare än vad vi fått i tidigare incidenter.
Läs mer:
Undervattenskabel skadad – extrainsatt regeringsmöte i Lettland
Sveriges marinchef ser större hotbild än kabelbrott: ”Oljeolycka värsta scenariot”
