Trumpadministrationen kräver att Ukraina accepterar det sista medlingsbudet, annars ger USA upp sina medlingsförsök. Den så kallade fredsplanen innehåller nästan allt vad Ryssland krävt av Ukraina.
– Ukraina skulle acceptera dessa kapitulationsvillkor endast om situationen i landet var betydligt mera desperat än den verkar för utomstående, säger Rysslandsexperten Keir Giles vid tankesmedjan Chatham House.
Enligt medieuppgifter föreslog USA att frysa frontlinjerna, de jure erkänna Rysslands ockupation av Krim, de facto erkänna Rysslands ockupation av delar av fyra andra län i Ukraina och häva de ekonomiska sanktionerna mot Ryssland.
Ukraina skulle inte få gå med i Nato, utan endast få ett abstrakt löfte om säkerhetsgarantier.
USA:s president Donald Trump hotade tidigare med att dra sig ur den så kallade fredsprocessen om det inte blir resultat snart.
De senaste dagarna har Trump tonat ner retoriken och låtit mer optimistisk. Innan han reste till Italien kommenterade han försöken att få ett slut på det ryska anfallskriget i Ukraina på sin plattform Truth Social med orden ”De är väldigt nära ett avtal och de två sidorna bör nu mötas på väldigt hög nivå för att ’avsluta det”.
I samband med påvens begravning på lördagen möttes dessutom Trump och Zelenskyj helt kort på egen hand. Mötet, deras första sedan storbråket i Ovala rummet, beskrevs som ”produktivt” och ”konstruktivt” av båda parterna.
Men vad som händer i fredsprocessen är fortsatt oklart.
För Ryssland är det inget problem att acceptera fredsplanen, eftersom den ger Vladimir Putin allt han begärt om och lite mer, utan några betydande eftergifter.
Och vad betyder det exakt att USA lämnar fredsprocessen? Det är ännu oklart vad Trump avser.
– Om det innebär att USA slutar utöva påtryckningar mot ukrainarna för att få dem att godkänna Rysslands kapitulationsvillkor är det en bra sak, säger Giles.
– Men om det innebär att USA upphör med allt stöd till Ukraina, inklusive underrättelse, är det en katastrof.
Det tyska Kielinstitutet räknade ut att Europa borde fördubbla sitt stöd från 44 miljarder euro per år till 82 miljarder euro per år för att kompensera USA:s stöd till Ukraina. Men Europa har inte de tillgångar som krävs för att helt kompensera amerikanernas militära underrättelse, som inte minst hjälpt ukrainarna att lokalisera och förstöra mål bakom frontlinjerna.
– USA:s och Rysslands påtryckningar är troligen ändå ett sämre alternativ för Ukraina än att fortsätta kriga utan amerikanernas inblandning, säger Giles.
Trumpadministrationen har utövat påtryckningar mot Ukraina, men för det mesta varit försonlig med Kreml – fast det var Ryssland som inledde invasionskriget 2022. Men under veckan har Trump uttryckt missnöje mot Ryssland, bland annat för den storskaliga missilattacken mot Kiev som krävde minst åtta dödsoffer.
”Jag är inte nöjd med attackerna mot Kiev. Inte nödvändigt, dålig tajming. Vladimir, SLUTA.”, skrev Trump på Truth Social.
Det var anmärkningsvärt att Trump kritiserade attackens tajmning, men inte det att Ryssland under de senaste tre åren avfyrat tusentals missiler, drönare och raketer mot civila mål i Ukraina. Han har däremot beskyllt Ukrainas president Volodymr Zelenskyj för att ha startat kriget.
– Det var väl fjärde gången som Trump vädjade till Ryssland via sociala medier, men det finns inget som tyder på att han tänkt följa upp det på något vis eller kommunicera sitt missnöje direkt till Moskva, säger Giles.
Kapitulation på Rysslands villkor utan säkerhetsgarantier skulle vara en katastrof för Ukraina. Det skulle också vara ett mardrömsscenario för resten av Europa.
– Europa skulle ha ett mycket starkare Ryssland som är redo för sin nästa manöver. Dessutom skulle det vara ett globalt prejudikat om Ryssland belönades för att invadera sitt grannland, säger Giles.
Resten av Europa skulle sväva i fara om Ukraina tvingades kapitulera. Baltikum, Moldavien och Georgien hör till de mest utsatta om Putin fortsätter med sin aggressiva utrikespolitik, vilket han utan tvekan gör om han kommer undan ostraffad för att invadera delar av Ukraina.
Ryssland kan förstås också fortsätta sin invasion av Ukraina efter att ha samlat styrka.
– Exakt var Ryssland attackerar nästa gång beror på den rådande politiska situationen. Ryssland slår till där man får mest utdelning i förhållande till riskerna. Det behöver inte nödvändigtvis vara ett land vid frontlinjen, säger Giles.
