Tidigare kunde alla ryska soldater som ådragit sig skador på slagfältet ansöka om att få en engångsutbetalning på tre miljoner rubel, över 300 000 kronor, från den ryska staten. Nu har president Vladimir Putin skrivit under ett dekret som innebär att pengarna bara går till dem som drabbats av allvarliga eller livshotande tillstånd, enligt tankesmedjan ISW.
Till allvarliga åkommor räknas exempelvis ryggradsskador, hjärnskador och amputeringar. Hjärnskakning, skottskador och frakturer klassas som ”lättare skador” och kommer framöver bara innebära 100 000 rubel från staten, ungefär 11 000 kronor.
”Ekonomiska incitament har varit nyckeln i den ryska militärens rekryteringskampanj och försök att behålla personal under de senaste nästan tre åren. Att man tar bort det tyder på att systemet håller på att bli ekonomiskt ohållbart för Kreml”, skriver ISW.
Aleksandr Golts, analytiker på Centrum för Östeuropastudier, ser beskedet som den första allvarliga signalen om att Rysslands resurser börjar sina.
– Hittills har ryska myndigheter visat en otrolig tacksamhet mot soldater. Det har aldrig hänt i tidigare Sovjets historia. Det finns ett väldigt cyniskt talesätt i Ryssland att ”det bästa en rysk man kan göra för sin familj är att dö i Ukraina”. Systemet verkar ha fungerat, för de har lyckats rekrytera 30 000 män varje månad, säger han.
Motreaktionen från framför allt proryska militärbloggare var så stark att Putin bara en dag efter sitt första besked skruvade upp engångssumman till fyra miljoner rubel, enligt ISW, fortfarande bara för allvarligt skadade.
Proryska militärbloggare har reagerat starkt på det faktum att tusentals soldater nu kommer bli utan ersättningen som de blivit lovade när de gick med på att strida, enligt ISW.
Kremls agerande visar att de när som helst kan välja att nonchalera sina tidigare åtaganden, något som Aleksandr Golts tror kommer minska antalet personer som är villiga att gå ut i krig. Han tror också att det kommer få betydande konsekvenser för de som befinner sig vid fronten.
– Det är uppenbart att detta beslut kommer få en extremt negativ inverkan på moralen hos de ryska trupperna som utkämpar blodiga strider i Ukraina och i Kursk-regionen. Kreml borde ha insett det, men valde ändå att ta den risken, säger han.
När Putin bytte ut sin försvarsminister Sergej Shoigu mot ekonomen Andrei Belusov i maj fanns en förhoppning om positiv förändring inom militären, enligt Golts. Arvodesfrågan kan tolkas som ett steg i motsatt riktning.
– De kommer snart inse att situationen faktiskt blev värre. Jag misstänker att relationen mellan toppersoner inom försvaret och de i leden kommer att bli sämre, inte bättre, säger Golts.
Rysslands regioner står för en betydande del av militärutgifterna. Tillsammans med de ockuperade områdena beräknas regionerna, exklusive Moskva, spendera över 800 miljarder rubel, nästan 88 miljarder kronor, på kriget under 2024, enligt en preliminär beräkning från oberoende ryska Novaja Gazeta.
Det är 1,5 gånger mer än förra året och innebär att man på flera platser lägger mer pengar på Rysslands krigföring än sjukvården för lokalbefolkningen, enligt tidningen.
Utgifterna varierar från region till region. Novaja Gazeta beräknar att ockuperade Luhansk, Donetsk och Cherson i Ukraina, liksom Kursk i Ryssland, lägger ungefär en tredjedel av sin budget på försvaret. Samtidigt avsätter ryska Tjetjenien och Tatarstan bara 0,5 procent.
Läs mer:
Blandade tyska reaktioner på Scholzs samtal med Putin
Ukrainsk ex-minister: ”Varken Zelenskyj eller Putin nöjer sig med halvlösning”
Därför ger nordkoreanska trupper Kina huvudvärk
