Svårigheter med rekrytering, avhopp och självcensur. Det är demokratiska problem som hot och hat mot folkvalda för med sig, menar Ulf Petäja.
– Det blir ett sämre demokratiskt samtal.
På onsdagsförmiddagen meddelade Anna-Karin Hatt oväntat att hon kliver av som partiledare för Centerpartiet, efter bara några månader på posten. Hon hänvisar själv till att hatet och hoten mot henne som politiker har påverkat henne ”mycket djupare” än vad hon trodde det skulle göra.
Även Annie Lööf uppgav liknande anledningar när hon klev av posten 2023.
Ulf Petäja förvånas inte över att utsattheten kan bli för stor, även för partiledare.
Han har tidigare undersökt hur partiernas kandidater till kommunvalen 2022 påverkades av utsattheten. Enkätstudien, som gjordes på uppdrag av Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), visade att hat är vanligare än hot.
Av samtliga partier var det Sverigedemokraterna och Miljöpartiet som stack ut mest i hans undersökning, som inkluderade alla landets 290 kommuner.
– Vår tolkning är att det handlar om sakpolitik, vilka frågor man driver. Både miljö- och klimat, som MP driver, och invandring, som SD driver, är polariserande sakpolitiska frågor som ofta väcker starka känslor.
Liknande mönster går att utläsa i Brottsförebyggande rådets så kallade PTU, Politikernas trygghetsundersökning, där ledamöter i riksdagen och landets region- samt kommunfullmäktigeförsamlingar ingår.
Hela 48 procent av Miljöpartiets folkvalda uppgav att de utsattes för någon form av hot och trakasserier, eller våld, skadegörelse och stöld under valåret 2022. Näst mest utsatta var Sverigedemokrater, på 33,2 procent.
När det kommer till upprepad utsatthet, alltså att förtroendevalda uppger att de utsatts sex gånger eller fler, ligger centerpartister i topp.
– Den stora andelen politiker jobbar lokalt, ofta ideellt. Politik byggs underifrån och i längden kommer det bara bli svårare att rekrytera nya ledare om vi inte får bukt på det här, säger Ulf Petäja.
Generellt är dock riksdagsledamöter mer utsatta än folkvalda på kommun- och regionnivå, konstaterar Fanny Holm, universitetslektor vid Juridiska institutionen Umeå.
Hon driver just nu ett forskningsprojekt där hon går igenom polisanmälningar kopplade till politiker och deras uppdrag.
– Det allra vanligaste är ofredande och förtal, därefter kommer hot. Det är väldigt få våldsbrott bland de polisanmälningar som jag har tittat på.
Det absolut vanligaste är ofredanden på nätet.
– Men det kan också vara kopplat till hemmet, att man kastar ägg på husfasaden eller liknande händelser.
Skillnaderna mellan politiker med svensk och utländsk bakgrund är små, enligt Brå:s statistik. Däremot finns tydliga skillnader beroende på kön och ålder, då både kvinnor och yngre uppger en högre utsatthet.
– Studier visar att kvinnor i större utsträckning än män väljer att avsluta sin mandatperiod i förtid eller låter bli att kandidera igen, till följd av hot och våld eller rädsla för det, säger Fanny Holm.
Trots att man enligt Fanny Holm pratar mer om det hårdnade samtalsklimatet i dag har utsattheten bland politiker generellt inte ökat mellan de två senaste valen, enligt Brås undersökningar. 2018 var siffran 32,6 procent, jämfört med 29,5 procent 2022.
Samtidigt finns inget som tyder på att utsattheten kommer minska framöver, tvärtom, menar Ulf Petäja.
Mönstret är tydligt – politiker drabbas oftare av hot och hat under valår.
– Anna-Karin Hatts avgång kommer bara ett par dagar efter partiledardebatten i SVT som havererade. Sådant här hänger ihop. En åtgärd som måste till är att alla måste skärpa sig, både medborgare som gör saker på nätet, media som rapporterar och inte minst politikerna måste tänka på hur de pratar med varandra, säger Ulf Petäja.
