Det uppskruvade tonläget mellan USA och de europeiska Natoländerna om Grönland har lett till olika reaktioner från ryskt håll, konstaterar Martin Kragh, biträdande chef för Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska Institutet.
– Från Kreml upprepar man, något skenheligt, betydelsen av folkrätten och respekt för staters suveränitet. Det är något som man själv givetvis inte har brytt sig om avseende Ukraina, säger Martin Kragh.
Ryssland använder också den senaste tidens händelser för att anklaga Natoländerna för att vara en källa till instabilitet och kris, fortsätter han. Ända sedan Nato grundades 1949 har Moskvas officiella linje varit att Nato ska undermineras och försvagas på olika sätt.
Hos vissa ryska kommentatorer finns det även ett element av skadeglädje, enligt Kragh. Det som sker inom alliansen nu påminner nämligen om vad som skedde i Warsawapakten, Moskvas motsvarighet till Nato, under kalla kriget.
– Warsawapaktens stater var framför allt i konflikt med varandra. Sovjetiska styrkor gick in i Ungern 1956 och man upprepade en liknande intervention mot Tjeckoslovakien 1968.
– Nu är det Natoländerna som har hamnat på två olika sidor av staketet. Och det är USA som hotar ett annat Natoland, det saknar motstycke.
Nu kan Ryssland anklaga Natoländerna för att vara skenheliga och inte förenade av gemensamma värderingar, som tidigare har påståtts. I stället handlar det om att länderna drivs av olika maktintressen.
– Det är en signal som Trump verkligen har gjort allt i sin makt för att understryka, att det ska vara på det sättet, säger Martin Kragh.
Vad betyder konflikten för Ryssland rent konkret?
– En konflikt mellan USA och andra Natoländer passar ju givetvis Moskva alldeles utmärkt. Det försvagar Natoalliansen och den transatlantiska länken något oerhört om Trump inte backar, säger Martin Kragh.
– Ryssland kommer att uppleva sig få större handlingsfrihet i framför allt östra Europa, där man har som mål att stärka sitt inflytande över andra länder.
USA:s president Donald Trumps hot om tullar mot flera Natoländer, bland dem Sverige, påverkar däremot inte Ryssland nämnvärt, enligt Martin Kragh.
– Det är inte så att europeiska länder i första hand kommer att vända sig mot den ryska marknaden bara för att USA höjer sina tullar. Det kommer att speglas framför allt i en allmän nedgång i handeln.
Läs mer:
Detta vet vi om Trumps tullhot om Grönland
