Johan Norberg ser mötet i Genève, som inleddes på söndagen, som ett i raden av försök där Ryssland prövar sig fram.
– Jag har känslan av att man drog i gång en förhandlingsrunda för att se vad det leder till. Inget har förändrats i sak, för det är samma maximalistiska krav som Ryssland fört fram hela tiden, säger Johan Norberg.
De innebär att Ukraina i princip upphör som självständig stat.
Det passar Putin utmärkt att framställa sig som en världsledare som ska delta i toppmöten på olika platser, men att de nya förhandlingarna skulle leda fram till något, är mer tveksamt, enligt Norberg.
Då måste Putin och den ukrainske presidenten Zelenskyj till slut träffas som jämbördiga parter, något som den ryske presidenten värjer sig emot. Han vill i stället göra upp med USA, och tvinga Ukraina och EU att rätta in sig i ledet.
Johan Norberg varnar för att det finns sådana ingredienser i 28-punktsavtalet.
Inför förhandlingsutspelen har också Ryssland lyckats sätta en falsk bild av att det är oundvikligt att Ryssland vinner kriget.
Det är ett budskap som ryska myndigheter försöker trumma in i framför allt den egna befolkningen, och som sedan sprider sig bland annat via sociala medier till väst. Det narrativet har fått fäste, enligt Johan Norberg.
– Men faktum är att kriget går trögt för Ryssland. De har hållit på i tre och ett halvt år och står fortfarande i Donbass. Det rör sig framåt, ja, men väldigt långsamt och med höga förluster, en kostsam på stället-marsch, säger han.
Det farliga är om väst går på den ryska propagandan, och viker ner sig i förhandlingarna.
– Det är just det som Ryssland vill uppnå, att vi ska tänka att det är lika bra att rädda det som räddas kan. Det är upp till oss om vi går på det, eller inte. Men om vi ger dem den segern är jag rädd för att vi bäddar för nästa ryska krig. Ryssland ser helt enkelt att krig fungerar, säger Johan Norberg.
Det han kommer att hålla ögonen noga på är vad som sägs i avtalet angående säkerhetsgarantier för Ukraina, och storleken på landets armé, som Ryssland vill halvera till 600 000 man.
– Ukrainas säkerhet kommer i första hand att bero på den egna armén, säger han.
Hur mycket säkerhetsgarantierna är värda återstår att se. Både Ryssland och USA har tidigare lämnat garantier som inte har visat sig värda något. När Ukraina lämnade ifrån sig sina kärnvapen lovade Ryssland att inte anfalla, och USA att försvara landet.
Söndagens förhandlingar i Genève beskrivs som konstruktiva, och efteråt hade USA och Ukraina en gemensam pressträff där man uppgav att man satt ett nytt ramverk till fredsavtal, och slog fast att Ukrainas suveränitet som stat ”fullt ut skulle respekteras”.
Vilka konkreta förändringar som gjorts i 28-punktsplanen har dock ännu inte framkommit, utöver att den tyske utrikesministern Johann Wadephul i en radiointervju på måndagen uppgav att alla frågor som rör Nato lyfts ut ur den.
Flera av punkterna i den rysk-amerikanska planen reglerade Ukrainas relation till Nato. Där krävde man bland annat att landet skulle stå utanför försvarsalliansen, inte fick ha utländsk trupp eller utländska baser på sin mark, och måste skriva in neutralitet i sin konstitution.
Att detta tagits bort beskriver Wadephul som ”en avgörande framgång” för de europeiska länderna.
EU har hela tiden hävdat att det är upp till Nato och Ukraina att avgöra frågor om medlemskap, inte Ryssland.
Under måndagen fortsatte arbetet med ”ramverket för fred” för att nå ett resultat före den slutpunkt som USA:s president Donald Trump har satt till torsdag.
Läs mer:
Sanna Torén Björling: Här är punkten i fredsplanen som Ukraina aldrig kan acceptera
Rubio: Trump är ”ganska nöjd” med framstegen i fredsamtalen
