Länderna har slutligen enats om en gemensam investeringsfond där en del av intäkterna från ukrainska naturresurser som mineraler och olja ska gå till USA.
Avtalet syftar delvis till att ersätta USA för framtida militärt bistånd till Ukraina, men frågan om hur omfattande detta stöd blir är obesvarad, skriver Bloomberg. Det står däremot klart att uppgörelsen inte kompenserar för tidigare amerikanskt stöd, vilket framkommit i tidigare utkast.
Det mest intressanta i avtalet är vad som står skrivet kring USA:s stöd till Ukraina, som skiljer sig från vad som kommunicerats från Trump och Vita huset i början av året, enligt Jakob Hedenskog, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier på Utrikespolitiska institutet.
– Det finns skrivningar som är betydligt mer välvilligt inställda till Ukraina än vad vi är vana att höra. Avtalet fastställer också skuldfrågan, och Rysslands aggression i kriget. Det här tyder på att relationerna reparerats, från att ha varit helt bottenfrusna efter mötet i Ovala rummet, säger han.
Det finns dock frågetecken kring när USA skulle kunna dra nytta av avtalet och få inkomster från till exempel en utvinning av sällsynta jordartsmetaller. Uppgiften om fyndigheterna har dessutom ifrågasatts av experter.
– Ukraina har sagt att fem procent av världens kritiska råvaror finns inom landet, men vad bygger man egentligen det på? Det kan handla om gamla sovjetiska undersökningar som inte är relevanta i dag, säger Jakob Hedenskog.
Han räknar upp flera hinder på vägen, bland annat omfattande minering i Ukraina och att fyndigheter delvis ligger i av Ryssland ockuperade områden.
Jakob Hedenskog pekar också på att mineralerna knappast ”ligger på ytan och väntar på att utvinnas”.
– Det viktiga är ju inte den totala mängden mineraler utan vad som kan bli lönsamt för utvinning. Ju mer svårtillgängligt, desto dyrare blir det. Det kommer sannolikt att ta lång tid innan det här genererar några inkomster.
Att uppgörelsen om mineraler är i hamn säger dessutom mycket lite om hur det går med fredsprocessen.
– Det är svårt att se att det här avtalet skulle ha någon avgörande betydelse för krigets utveckling just nu, säger Hedenskog.
Det har pågått två parallella försök att få till fred i Ukraina, och inget av dessa har hittills gett något resultat. USA:s förslag om fryst frontlinje och att Ryssland skulle få behålla kontroll över ockuperade territorier togs inte emot väl av Ukraina. Inte heller EU:s linje, om att börja med en vapenvila för att sedan förhandla om territorier, har lett till något konkret, konstaterar Jakob Hedenskog.
– Av det jag kan se är vi inte i närheten av en lösning, säger han.
Läs mer:
Mineralavtal mellan USA och Ukraina klart
Karin Eriksson: Så kan mineralavtalet ge Zelenskyj upprättelse efter kaoset i Vita huset
