På torsdagen föreslogs Simona Mohamsson att bli ny partiledare för Liberalerna. Samtidigt avslöjade DN att hennes privata Googlekalender, som innehåller känsliga uppgifter om både arbete och privatliv, låg helt öppen på nätet. Uppgifterna sträcker sig 15 år tillbaka i tiden.
Till exempel gick det att läsa om möten med partiet, andra personer och detaljerade uppgifter om resor.
Anne-Marie Eklund Löwinder är informationssäkerhetsexpert vid Amelsec AB och tidigare säkerhetschef vid Internetstiftelsen. Hon ser flera uppenbara säkerhetsrisker med en publik kalender.
– Vem som helst kan se var du är vilket kan utgöra en risk för den egna personen, om någon vill utsätta dig eller de du träffar för hot och våld. Privata, känsliga uppgifter kan utnyttjas för att sprida rykten eller dra dig i smutsen, säger hon.
Dessutom riskerar hemliga eller känsliga uppgifter att läcka ut.
– Till exempel om interna projekt och om andra personer. Googlekalendern har ett fält med beskrivningar där man enkelt kan klicka sig in och läsa mer, till exempel vad ett möte ska handla om. Mötesdeltagarnas mejladresser kan också spridas.
Google Kalender är ett populärt verktyg som används av miljontals användare världen över. Därför har det dragit till sig kriminellas intresse, ligor som försöker lura till sig pengar och information. Detta genom att skicka en falsk inbjudan som ser ut att komma från någon via Google Kalender, och få mottagaren att klicka på en länk där man till exempel uppmanas fylla i personlig information
– Om angriparen vet att du har ett möte med din chef på måndag klockan 09.00, underlättas bedrägeriet genom att bli mer träffsäkert, säger Anne-Marie Eklund Löwinder.
Samtidigt är hon inte förvånad över att en person i Simona Mohamssons ställning utsatt sig för de risker som en öppen, digital kalender innebär.
– Nej, inget förvånar mig längre, så luttrad är jag. De allra flesta politiker verkar vara digitala analfabeter och skulle behöva utbildning kring säkerhetstänk.
Hon säger att säkerhetstänkandet har brustit i flera år, och att människor generellt sett är dåliga på att skydda sina digitala miljöer.
– I den fysiska världen är vi bättre på att göra riskbedömningar, men digitalt är vi så pigga på att ta till oss ny teknik att det inte sker. Det har inte varit prioriterat förrän nu, när cyberangrepp till och med hotar samhällsfunktioner.
Anne-Marie Eklund Löwinder understryker att alla har ett eget ansvar att se över sin digitala säkerhet.
– Som person har du ett stort ansvar och måste lära dig hur det fungerar och hur du skyddar dig själv. Annars riskerar du att bli ett vapen som kan riktas mot andra.
Att ha en publik, digital kalender med uppgifter om andra personer innebär inte bara säkerhetsrisker. Det kan även strida mot dataskyddsreglerna, enligt Olle Pettersson, avdelningsjurist på Integritetsskyddsmyndigheten, IMY.
– Att oavsiktligt sprida mötesuppgifter om andra till en obegränsad krets kan strida mot flera krav i dataskyddsreglerna. Till exempel kravet på att informera de berörda. De kan ju försättas i en knepig situation genom att det blir möjligt att kartlägga dem, säger han.
Det kan räcka med ett förnamn, om det går att koppla till en specifik person till exempel genom att namnet är ovanligt eller om det förekommer tillsammans med en mejladresss.
Hittills har IMY inte fått in något klagomål gällande Simona Mohamssons Googlekalender.
– Det är en fråga för de berörda personerna om de vill lämna in det, säger Olle Pettersson.
Läs mer:
Föreslagna partiledarens kalender ligger öppen för hela världen
Okänd göteborgare ska leda L – detta är Simona Mohamsson
