För bara några år sedan sköt levnadskostnaderna i höjden och en räntevåg sköljde över de svenska hushållen som redan är bland de högst belånade i Europa.
De som alltid sett sitt ägda boende som en sedelpress fick tänka om – priserna sjönk som en sten.
Men det var då.
2026 vänder det, enligt flera experter som DN talat med.
Svenskarna väntas få mer pengar över i plånboken när inflationen sjunker, lönerna ökar och skatterna sänks. En starkare köpkraft, som det heter på bankspråk.
– Vi räknar med att det ger bostadsmarknaden en skjuts, säger Helena Bornevall, senior makroekonom på Handelsbanken.
Många har dessutom rörliga boräntor och kan andas ut efter de senaste årens berg- och dalbana på räntefronten.
Bankernas rörliga snittränta på bolån parkerar nu på omkring 2,6 procent för att sedan stiga mot drygt 3 procent under 2027, enligt Handelsbankens prognos.
– Vi ser en fortsatt normalisering och stabila ränteutsikter, säger Helena Bornevall.
Flera storbanker förutspår en prisuppgång på bostadsmarknaden med 5–6 procent nästa år.
En återhämtning som även återspeglas i en prognos av lokala marknader som bostadssajten Hemnet gjort på uppdrag av DN.
I 17 av 20 granskade kommuner har lägenhetspriserna backat de senaste tre åren, men nästa år vänder samtliga uppåt – med Stockholm som draglok.
Där väntas marknaden öka med sju-åtta procent, enligt Hemnet.
– Det finns en känd effekt där återhämtningar brukar börja med prisökningar på bostadsrätter i Stockholm för att sedan sprida sig till resten av landet och villamarknaden, säger Ulrica Hedman, vd på Fastighetsbyrån.
Bubblaren i sammanhanget är de sänkta kraven på amortering och kontantinsats som enligt regeringens förslag ska börja gälla från april 2026.
– Det är den stora grejen. Om förslaget mot förmodan inte blir av så får vi rita om prognosen rätt rejält, säger Erik Holmberg, analytiker på Hemnet.
Han har undersökt effekterna av amorteringskravet som infördes 2016 och skärpningen 2018. Slutsatsen är att detta ledde till prisfall i direkt anslutning till ändringarna, särskilt i storstäderna.
– Mycket talar för att samma typer av områden som påverkades negativt då får en större prisuppgång med de här lättnaderna.
– Stockholm är det tydligaste exemplet. Kan man gå in med lägre kontantinsats så gynnar det särskilt områden där priserna redan är ganska höga.
Förslaget innebär exempelvis att en familj som köper ett hus för fem miljoner kan lägga 500 000 i stället för 750 000 kronor i kontantinsats. Om familjen dessutom omfattas av det skärpta amorteringskravet – som föreslås slopas nästa år – kan de minska de sina lånebetalningar med cirka 3 500 kronor i månaden, enligt regeringens beräkningar.
Detta väntas sätta ännu mer fart på den senaste tidens tröga bostadsmarknad som präglats av ett rekordstort utbud av bostäder.
Och även där skymtar ljuset i tunneln. För första gången på tre år minskar antalet villor till salu, enligt siffror från bostadssajten Booli.
– När marknaden får lite vind i seglen med framtidsoptimism, mer pengar i plånboken och kreditrestriktioner som lättas så blir nog inte det höga utbudet en så stor bromskloss för marknaden, säger Erik Holmberg på Hemnet.
En bättre balans mellan utbud och efterfrågan gör det också lättare för säljare och köpare att mötas, enligt Ulrica Hedman på Fastighetsbyrån.
– Det går att vara avvaktande ett tag, men om det underliggande behovet finns där så hamnar man tillslut i ett läge där man behöver göra den här affären, säger hon.
Ökade priser nästa år och stort utbud nu. Är vi fortfarande kvar i köparnas marknad?
– Ja, om man tror på de här prognoserna och går i bostadstankar kan det vara ett bra läge nu, men som alltid är det klokt att köpa och sälja på samma marknad för att minska sina risker.
Till saken hör att de reala bostadspriserna – alltså justerat för inflationen – är tillbaka på 2015 års nivåer, vilket flera bedömare tolkar som att det finns utrymme för fortsatta uppgångar även efter nästa år.
– Om konjunkturen ljusnar och räntan är fortsatt stabil, vilket vi ser framför oss, räknar vi med en årlig prisökning på tre–fyra procent under de kommande åren, och alltså lite mer än så under 2026 och 2027 på grund av lättnaderna i bolånekraven, säger Helena Bornevall på Handelsbanken.
