Uthärda ett ändlöst krig vid fronten
Den drygt 1 000 kilometer långa frontlinjen i östra Ukraina har i stort sett varit oförändrad under det senaste året. Och enligt Johan Huovinen, överstelöjtnant och lärare i militär strategi på Försvarshögskolan, finns det sannolikt inget militärt avgörande att vänta det närmsta halvåret. Det utdragna kriget har kostat båda parterna en hel del, både ekonomiskt och humanitärt, och striderna handlar inte om att vinna – utan att härda ut.
Martin Kragh, biträdande chef för Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska Institutet, liknar ”utnötningskriget” i Ukraina med västfronten mellan Frankrike och Tyskland under första världskriget. Då var kontaktlinjen nästan statisk i flera år, tills det kom en tidpunkt där Tyskland kollapsade på grund av inrikespolitiska och ekonomiska faktorer.
– Det kan vara sådana frågor som i slutändan fäller det sista avgörandet, då båda parterna upplever sig ha incitament att fortsätta kriget. Ryssland vill fortsätta invasionen för att uppnå sina mål och Ukraina vill försvara sig för att behålla sin suveränitet.
Överleva det politiska spelet
Utöver den militära påtryckningen från Ryssland har Ukraina under det senaste året haft politiska påtryckningar från Donald Trump. I fjol beslutade den amerikanska presidenten att pausa allt militärt bistånd till Ukraina. Och under det senaste halvåret har de USA-ledda fredsförhandlingarna mellan Ukraina och Ryssland intensifierats.
Europa har i hög utsträckning solidariserat sig med Ukraina, med undantag såsom Ungern. Men Europas plånbok har inte fullt kompenserat det stöd som Trump dragit in, enligt Kragh.
Dessutom har Trump satt tryck på Ukraina att det ska vara presidentval i maj, och att det ska hållas en folkomröstning om ett fredsavtal. Johan Huovinen ifrågasätter legitimiteten i dessa val då miljoner ukrainare har lämnat landet, och stora mängder av befolkningen lever under rysk kontroll.
– Zelenskyj har sagt att han inte ställer upp igen, så det kommer ju bli ett ledarskifte. Vilket Ryssland kan använda för att stärka sin propaganda om att Zelenskyjs regering var nazister, säger Johan Huovinen.
USA vill få ett snabbt krigsslut och ett ukrainskt presidentval kan ge amerikanerna legitimitetsstöd att snabbare gå vidare i frågan om kriget och Donbass framtid, enligt Huovinen.
Undvika en katastrofal fred vid förhandlingsbordet
En av de stora knäckfrågorna i fredsförhandlingarna är territorium, i synnerhet Donbass.
Zelenskyj vill inte gå till historien som den som gav bort ukrainskt territorium och den mest fördelaktiga lösningen är att frysa frontlinjen för att överlåta frågan till framtida generationer, enligt Huovinen. Problemet är att Ryssland illegalt har införlivat flera ukrainska områden i den ryska federationen – däribland Luhansk, Zaporizjzja och Krim. Och det finns ingen vilja i Moskva att lämna tillbaka dem då det skulle hota Putins makt, menar Huovinen.
– Ur ett legalt och rättsligt skäl borde Ryssland ge tillbaka områdena, men så fungerar det tyvärr inte. Lite grann som för Finland 1940 respektive 1944 måste Ukraina kanske inse att visst territorium kan vara förlorat och förlika sig med utkomsten av underskriften.
Territoriet är inte målet i sig, utan kriget är ett instrument för Ryssland att nå andra politiska mål, enligt Kragh. Kreml har i flera år hållit fast vid sina krav att ha inflytande över stora delar av Europa och att länder som gått med i Nato efter Sovjetunionens fall lämnar alliansen. Det grundläggande problemet i fredsförhandlingarna är att Ryssland inte vill göra några eftergifter för att möjliggöra en lösning på kriget, enligt Kragh.
– Det kan inte uteslutas att Ryssland kan komma att behöva backa i något hänseende och det kan inte uteslutas såklart att vi kan se ett krigsstillestånd vid någon tidpunkt. Men det skulle kräva i sådana fall en helt ny linje i rysk utrikespolitik, och det har vi inte sett än, säger Martin Kragh.
