År 2018 tecknade Sverige kontrakt om att köpa luftvärnssystemet Patriot direkt av den amerikanska regeringen. Helikoptern Blackhawk hade beställts på liknande sätt redan 2011, för att kunna användas som sjukvårdshelikopter i den Natoledda militärinsatsen i Afghanistan.
I slutet av 2023 köpte Sverige också nya moderna radarjaktrobotar till Jas Gripen, Amraam, och 2024 köptes kommunikationsutrustning till Gripenplanen.
Om man köper krigsmateriel från staten i USA faller det under regelverket för ”Foreign Military Sales”. I praktiken medför sådana affärer i normalfallet att Sverige inte får ändra systemen eller deras funktionalitet.
– När det ska göras en uppdatering eller modifiering måste den utföras av en amerikansk medborgare, antingen från företaget, försvarshögkvarteret Pentagon eller någon annan amerikansk entitet kopplad till statsmakten, berättar Martin Lundmark som är lektor på Institutionen för försvarssystem på Försvarshögskolan.
– USA bestämmer också hur stora reservdelslager som får hållas och det kommer amerikanska representanter med jämna mellanrum och kontrollerar vad man har, och vad man gör med materielen. De kollar inte bara reservdelslager, utan också till exempel om antalet robotar stämmer med hur många som avfyrats, säger han.
Joakim Lewin från Försvarets materielverk är rådgivare på den svenska ambassaden i Washington. Han säger att beroendet av den ursprungliga leverantören för uppdateringar och reservdelar gäller de allra flesta system FMV köper, inte bara de fyra system som direktupphandlats från den amerikanska staten.
– Man får väga riskerna mot varandra vid upphandlingar. Det kostar, tar tid och det är tekniskt svårt att utveckla hela system själv i Sverige. Men det skulle vara det enda sättet att ha full kontroll på allting över tiden, säger han.
I andra Natoländer pågår en debatt om huruvida det finns särskilt stora risker med att köpa amerikanska vapensystem, sedan Trumpadministrationen tog över i Washington.
”Som en av beslutsfattarna bakom Danmarks köp av F35, ångrar jag det. USA kan säkert inaktivera flygplanen genom att helt enkelt stoppa tillgången på reservdelar”, skrev nyligen ordföranden i det danska försvarsutskottet, Rasmus Jarlov på X.
”Jag kan lätt föreställa mig en situation där USA kommer att kräva Grönland av Danmark och hota med att avaktivera våra vapen och låta Ryssland attackera oss när vi vägrar”, fortsatte han.
Kanada har börjat leta alternativ till att köpa amerikanska stridsplan, enligt landets nyutnämnde försvarsminister Bill Blair. Även Portugal har signalerat att man är på väg att slå köpet av det högteknologiska planet F-35 ur hågen.
USA stängde av underrättelseinformationen till Ukraina i början av mars, efter grälet med president Volodymyr Zelenskyj i Vita huset. Det gjorde att såväl det långräckviddiga raketartillerisystemet Himars och de amerikanska stridsplanen F-16 inte gick att använda som förut.
Pausen i det amerikanska militära stödet till Ukraina varade bara några dagar. Men det räckte för att visa de allierade i Europa att de är sårbara om USA inte längre vill hålla dem och deras amerikanska vapensystem bakom ryggen.
USA kan dra in uppdateringar, reservdelar och de underrättelser som många av de avancerade vapensystemen kräver.
USA:s president Donald Trump har spätt på européernas oro genom att meddela att USA kommer att minska kapaciteten på nästa generation av moderna stridsplan med tio procent, om europeiska länder vill köpa dem.
Trump säger att det troligen är förnuftigt ”därför att en dag är de kanske inte längre våra allierade”.
Kan USA göra de vapensystem de sålt till Sverige och Europa oanvändbara?
– Ja, det skulle de kunna. Trump skulle säkert kunna hota med det med tanke på hans provokativa kommunikationssätt. Men vad skulle de vinna på det? Det är ju affärsintressen i det här också. Det gäller att landet och dess företag är pålitliga, att de är attraktiva på marknaden och har god renommé. Det är ju väldigt långsiktiga investeringar man gör, säger Martin Lundmark.
Robert Limmergård är generalsekreterare i branschorganisationen Säkerhets- och försvarsföretagen, SOFF. Han säger att så gott som allt modernt försvarsmateriel innehåller digitala komponenter och är beroende av återkommande uppdateringar.
– Det betyder att det där med att köpa från ett företag och sen tro att man är fri från relationen, den finns ju inte oavsett vilket system du köper från. Du köper en relation med ett företag som ska uppdatera, underhålla och vidmakthålla materielen, säger han.
Det finns också ett ömsesidigt beroende mellan Sverige och USA. Även om amerikanerna till skillnad från oss inte har köpt några stora försvarssystem utifrån köper USA många delsystem och komponenter av Sverige som de är beroende av, menar Robert Limmergård.
– Det finns väldigt starka band vilket gör att jag inte oroas över att USA skulle vilja begränsa samarbetet. Inget västerländskt land klarar ensamt av att vara ledande på teknikutveckling. Om USA ska lyckas hantera Kina måste de säkerställa att de jobbar med de bästa bolagen. Då behöver de Europa och Sverige.
Björn Ottosson forskar i USA:s säkerhetspolitik och transatlantiska relationer på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. Han tror att risken för att USA skulle sluta uppdatera och sälja reservdelar är mycket liten.
– Den här debatten blir väldigt spekulativ och hypotetiskt, det skulle kräva att det skulle bli en enorm försämring i relationen mellan USA och vissa europeiska länder för att detta skulle kunna hända. Det är svårt att tänka sig ett sånt scenario. Jag upplever att det är väldigt många europeiska politiker som uttrycker sig i affekt, säger Björn Ottosson.
– Många européer uttalar sig som om de själva skulle vilja riva upp relationen med USA. Men den här relationen är oerhört viktig och går långt bortom Ukraina. Det finns enorma säkerhetspolitiska och ekonomiska intressen i att vi behåller goda relationer mellan USA och Europa, fortsätter han.
Björn Ottosson säger att utvecklingen i Ukraina är väldigt viktig för Sverige, men att bibehålla relationen med USA är ännu viktigare.
– Om de europeiska Natoländerna går väldigt långt i kritiken av vår starkaste allierade, gör de sig själva delaktiga i att förstöra relationen med USA. Men USA har inte sagt någonting om att de ska lämna Nato eller att man ska dra tillbaka sina kärnvapen.
Läs mer:
Ett år i Nato – nu riskerar alliansen att splittras
