Förra året presenterades den internationella undersökningen Timss som undersöker hur elever i årskurs fyra och nio presterar i matematik och naturvetenskap.
I båda ämnena ligger de ungefär på, och strax ovanför, snittet jämfört med de andra OECD-länderna.
Nu har Skolverket för första gången följt upp hur eleverna har utvecklats under ett enda läsår i skolan.
Studien visar att eleverna förbättrade sina resultat i matematik och naturvetenskap, både mellan årskurs 4 och 5 och mellan årskurs 8 och 9.
Det gäller dock inte alla elever.
Vad de har för familjebakgrund spelar en avgörande roll för hur mycket matte och naturvetenskap de lär sig under ett skolår.
Det är de som har en sämre socioekonomisk bakgrund som halkar efter.
De lägst presterande eleverna hade till och med ännu sämre resultat när de kom upp i årskurs 9 än vad de hade i årskurs 8.
– Även om elever i genomsnitt lär sig mer, både mellan fyran och femman och åttan och nian, så är det ju tydligt att deras hembakgrund spelar roll för hur mycket de lär sig på ett år, säger Maria Axelsson som är undervisningsråd på Skolverket.
En del av eleverna har inte någon kunskapsförändring alls mellan åttan och nian.
– Varför det är så svarar inte den här studien på. Det vi däremot ser är att det finns flera faktorer som samvarierar, säger Maria Axelsson.
Förutom familjebakgrunden påverkas deras prestationer mycket av vad de har för inställning till ämnena.
– Det är särskilt tydligt för eleverna i fyran och femman, att de som är positiva också har en större kunskapsutveckling på ett år, än de som är negativt inställda till ämnet.
Även elevernas mående och självförtroende spelar roll för hur mycket de lär sig på ett år.
– Dessutom ser vi att många elever försämrar sina resultat mellan åttan och nian om de är utsatta för mobbning. Det är en stor negativ utveckling för dem, säger Maria Axelsson.
Ett av skolans centrala uppdrag är att vara kompensatoriskt. I lagen står att den ska uppväga skillnader i elevers förutsättningar så att alla barn får samma möjligheter att lära sig saker, poängterar Maria Axelsson.
– Eftersom man redan i fyran och femman kan se att de här eleverna inte har samma kunskapsutveckling som andra, att de ges de sämre förutsättningar att lära sig, är det viktigt att ta det här på allvar.
Så vad behöver göras?
– Skolhuvudmän behöver anstränga sig mer för att locka till sig erfarna rektorer och behöriga lärare till de skolor där de behövs allra mest, och sedan se till att de också stannar kvar. Det är något som Skolverket har lyft fram för att bryta den pedagogiska segregation som vi har i den svenska skolan.
Det är också viktigt att skolor sätter in stöd tidigt till de elever som behöver det, menar Maria Axelsson.
– Det blir väldigt tydligt med den här studien att man måste se till att eleverna får möjlighet att lära sig saker tidigt. Man kan inte vänta med att sätta in stöd tills de här eleverna har nått de högre årskurserna.
