Trots att vi i Sverige kritiserades för att vi inte vidtog tillräckligt kraftfulla åtgärder mot smittspridningen under pandemin, drabbades de minsta barnen av betydligt färre luftvägsinfektioner, jämfört med barn som föddes före pandemin. Det visar forskning vid Umeå universitet.
– Det blev en ganska betydande skillnad, säger Christina West, professor vid institutionen för klinisk vetenskap vid Umeå universitet, till DN.
I den aktuella studien, som presenteras i Journal of Allergy and Clinical Immunology, ingick drygt 3 300 familjer inom befolkningsstudien Northpop. Föräldrarna fick svara på enkäter och data gällande luftvägsinfektioner och antibiotika hämtades från Socialstyrelsens diagnos- och läkemedelsregister. Sedan jämförde forskarna resultaten vid nio och 18 månaders ålder från barn som hade fötts före pandemin, med barn som föddes under pandemin.
Förutom att antalet luftvägsinfektioner samt bronkit och viruskrupp (falsk krupp) blev färre, minskade också antalet barn som uppvisade astmasymtom. Tidigare forskning har visat att luftvägsinfektioner under spädbarnstiden kan trigga immunsystemet och öka risken för astma senare i livet. Om de barn som föddes under pandemin drabbas av astma i mindre utsträckning som äldre återstår dock att se.
– Det är något som vi ska titta på nu, säger Christina West.
Läs mer:
Här är sjukdomarna som sprids just nu
Influensan är här – då kommer sjukdomstoppen
