Valdeltagandet bland unga ökade i 20 år – fram till valet 2022, då trenden bröts, enligt Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF.
Särskilt stor var nedgången bland unga med utländsk bakgrund, där deltagandet sjönk med tio procentenheter. Även unga i socioekonomiskt utsatta områden röstade i lägre utsträckning.
Magnus Jägerskog, generaldirektör på MUCF, säger att det politiska intresset fortfarande är starkt hos alla unga, och att utvecklingen därför saknar ett enkelt svar.
– Det vi vet gör skillnad är proaktiva satsningar för att öka valdeltagandet, till exempel skolvalen. Men det vore betydligt bättre om varenda skola deltog, säger Jägerskog.
En bred förklaring, enligt honom, är att ”Sverige under lång tid blivit mer polariserat”. Jägerskog berättar att det skiljer sig omkring 25 procent i valdeltagande mellan unga i utsatta och resursstarka områden.
– Vi släppte en rapport i fjol som beskriver väldigt väl hur uppväxtorten får en stor inverkan på hur väl unga klarar sin skolgång, hur väl de lyckas etablera sig i samhället i termer av att få jobb och bostad. Och att det är otroligt stora skillnader i vilka som röstar i allmänna val.
Ett initiativ som skapats med syftet att bryta segregationen och öka ungas engagemang är Järvaveckan.
I maj varje år bjuds allmänheten in till stadsdelen Järva utanför Stockholm för samtal och möten med olika aktörer – bland annat politiker.
När DN träffar Ahmed Abdirahman, grundare och vd för Järvaveckan, är han stressad. På agendan står vårmingel, ett slags upptaktsmöte. Han letar efter entrén till Kollektivet Livet. Om en timme väntar ministerbesök och över 200 gäster.
Efter en kvarts letande och ett par telefonsamtal hittar han till slut rätt och möts upp av styrelseledamoten Ola Jubelin.
– Vi går way back, säger Abdirahman om sin kollega, medan de powerwalkar fram i korridorerna bakom lokalen.
I maj firar Järvaveckan tio år. Abdirahman slår sig ner vid ett av mingelborden och beskriver ambitionen med sitt projekt:
– När folk kommer till Järvaveckan kommer de kanske för bra musik eller för artister, för mat. Men de kommer att träffa på politiker, en vd, en tjänsteman, en journalist – och på så sätt kan vi bryta segregationen.
På frågan om varför färre unga röstade 2022 ser han på flera orsaker. En är att unga generellt är svårare att nå.
– Jag upplever att unga antingen känner ett stort engagemang och vill göra väldigt mycket, eller så känner man ett stort missnöje. Det är alltså toppar och dalar, kan man säga.
Dessa svängningar är ännu starkare bland unga med utländsk bakgrund, menar han.
– Då är du mellan världar. Du förstår inte föräldrarnas kultur eller området där man växer upp. Man ser att andra har det bättre, och man jämför sig med unga som inte bor i samma områden. Så man har ju en ännu större frustration.
Borde inte det skapa incitament till att rösta?
– Ja, men det är det vi hoppas att det skulle ha gjort. Men det är ju svårt också för att det är de här topparna och dalarna. Men om man fångar upp det på rätt sätt så kan det definitivt omvandlas till engagemang.
Han lyfter också känslan av utanförskap som en anledning till frustrationen.
– De är ju i politikens öga hela tiden. I sina fysiska områden, men också som människor – som de andra. Utlänningarna. Men man pratar om dem, inte med dem.
Enligt Abdirahman har utanförskapet inte blivit bättre sedan han startade Järvaveckan.
– Men det är därför vi vill ha politiken på plats. Jag tror väldigt mycket på att försöka få partier att inse att det bor 670 000 personer i utsatta områden. Två miljoner människor är utrikesfödda i Sverige. Och de är alla väljare. Om politiken förstår det kommer också politiken att lyssna.
När DN ber Abdirahman att förklara för en ung väljare varför man ska rösta, glimrar det till i ögonen och hans röst blir högtidlig.
– Allt är politik. Vi lever i ett av världens bästa länder för att påverka och göra sin röst hörd. Det är därför det känns jättetråkigt att de ska behöva vara så uppgivna till den nivån att de inte agerar. Jag önskar att det blir tvärtom – att man är så engagerad eller förbannad att man faktiskt går och röstar.
S-ledamoten Lawen Redar deltog på minglet. Hon pekar ut tre centrala frågor för unga i utsatta områden: skolan, arbete och inkludering.
– Vad många unga i de utsatta områden uttrycker till mig är en undran över vart Sverige är på väg, om man inte vill skapa ett samhälle som inkluderar även dem.
Enligt Redar har utanförskapet förvärrats.
– Helt klart. Arbetslösheten har ökat i de här områdena och man upplever att den nationella politiken inte vill någonting, utan nöjer sig med att peka ut de här områdena som utsatta.
Vad behöver politiken göra för att mobilisera unga väljare?
– Vi måste vara närvarande och bjuda in till mer samtal. De politiska ungdomsorganisationerna ska också ges rätten att få befinna sig på fler skolor.
Fakta.Så vill MUF locka de unga
Douglas Thor, ordförande för MUF, är inte orolig för att unga skulle vara mindre politiskt intresserade. Trendbrottet tror han kan bero på att fler unga nu kommer från, enligt honom, områden ”utan stark demokratisk tradition”.
– Då beror det ju på ett tillflöde av personer som inte röstar, säger Thor.
Hur ska ni nå de unga som inte röstar?
– Vi driver mycket politik om hur man ska lyfta utanförskapsområden. Vi behöver bland annat integrationszoner och se till att man kan använda människor i de här områdena mycket bättre, genom att sänka skatter för företag och arbetare.
De frågor han tror engagerar unga mest beskriver han som ”rättvisefrågor”.
– Straff, sexualbrott, trygghet, migration och integration. De här stora frågorna som man märker har en stor påverkan på människor och deras liv.
Fakta.Så vill SSU locka de unga
Moska Hassas, ordförande för SSU, tror att trendbrottet i valdeltagandet beror på att politiken inte tagit ungas utmaningar på tillräckligt stort allvar, inte på grund av ett minskat engagemang.
Hon ger ett exempel på hur politiken behöver handla mer om ungdomars vardag:
– Det är väldigt omotiverat att prata om hur man ska tjäna sina första tusen på ISK skattefritt om unga växer upp i en vardag där tågen inte går i tid eller där skjutningar i ens bostadsområde är en del av vardagen.
Hon lyfter fyra av SSU:s prioriterade områden för unga: en bättre privatekonomi, fler jobbmöjligheter, tillgängligare bostäder och ”att bekämpa splittringen i samhället”. Hassas menar att lösningen på splittringen är en fungerande integration.
Så vill Ungsvenskarna locka de unga
Denice Westerberg, ordförande för Ungsvenskarna, säger att det är svårt att veta exakt varför ungas valdeltagande sjönk i förra valet.
– Jag gissar att de har mindre koll på och intresse för politiken, och inte känner vikten av att gå och rösta, säger hon.
Hur ska ni nå de ungdomarna som inte röstar?
– Tyvärr märker jag ofta att vi sällan blir inbjudna till skolor i områden med högre andel invandrare. Jag vet inte om det beror på att de tror att det kommer bli stökigt eller om det är en säkerhetsfråga, vilket jag har fått höra några gånger.
Westerberg upplever att ungdomar de möter ofta är väldigt engagerade – särskilt i frågor om migration och kriminalitet.
– Men också i den ekonomiska frågan. Man vill veta att man kommer kunna få ett jobb, köpa bostad och flytta hemifrån till ett tryggt område.
