Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.
Varför får Trumps Grönlandsutspel börsen att falla?
Helgens skarpa upptrappning i Trumpadministrationens retorik kring Grönland har väckt ett av fjolårets riktigt stora orosmoln till liv – hotet om ett regelrätt handelskrig mellan USA och Europa. Fjolårets handelsavtal, som skulle ha ratificerats i slutet av januari, har i praktiken satts på is. Röster höjs nu för att använda den så kallade handelsbazookan, ett verktyg som gör det möjligt att införa fler tullar och på olika sätt blockera amerikanska företag från den europeiska marknaden.
USA och EU är varandras viktigaste handelspartners, vilket i sig är tillräckligt för att eskaleringen ska sätta skräck i börserna. Att de nya tullarna ska riktas mot enskilda EU-medlemmar skapar också större osäkerhet, eftersom det underminerar själva grundbulten i EU:s gemensamma handelspolitik.
Kan börsfallet stoppa Trump?
Wall Street har helgstängt på måndagen, men kanske är kan just ras på börsen i New York få presidenten att tänka om. Oron för de allvarliga börsrasen var en faktor som fick administrationen att skjuta upp sina planerade tullar och slutligen nöja sig med skissartade handelsuppgörelser.
Det är ett välbekant förhandlingsmönster för presidenten – gå ut med maximala hot, överväldiga motståndarna med en flodvåg av mer eller mindre verklighetsförankrade utspel och hoppas att de lägger sig platt för stormen. Funkar det så funkar det, och funkar det inte brukar Trump kunna hitta ett sätt att utropa seger trots att han retirerar. Men även om det skulle visa sig att Grönland är ytterligare en fråga där han kan tänka sig en förtäckt kompromiss får både USA och Europa fortfarande betala ett ekonomiskt pris för osäkerheten.
Domstolarna kan också sätta krokben. Exakt vilken lag de föreslagna tullarna ska stödjas på har administrationen än så länge vägrat bekräfta, men en kvalificerad gissning är att det är samma lag som användes för de landsspecifika tullarna som infördes förra året. De avhandlas just nu i ett ärende som skulle kunna avgöras redan i veckan.
Slutligen finns redan motstånd från de egna leden. Än så länge kommer det framför allt republikaner som redan är kritiska till presidenten eller som är på väg ut ur politiken, men marginalerna är tunna i kongressen och höstens mellanårsval hotar att radera ut dem helt.
Finns det något som inte rasar?
Klassiska säkra hamnar, som till exempel guldet som nådde en ny rekordnivå natten till måndagen trots att priset redan rusat under flera år. Även silvret avancerar, och uppgången för vissa råvaror kan förklara varför Stockholmsbörsens gruvbolag stiger mot strömmen tillsammans med försvarsbolaget Saab.
De asiatiska börserna klarar sig också lindrigt undan, dels för att de inte är i direkt fokus för den senaste handelsstormen och dels för att de är mer exponerade mot AI-sektorn som har fortsatt att gå starkt.
Intressant är att den amerikanska dollarn inledningsvis stärktes, men sedan vände ned och nu faller medan till exempel euron stärks något. I en normal värld skulle en politisk osäkerhet som i första hand slår mot Europa sänka euron, eftersom det sänker värdet på europeiska tillgångar. Att det inte sker, utan att investerarna istället verkar se större politisk risk i dollarn, innebär nya frågetecken kring ifall den amerikanska valutans status på de globala finansmarknaderna har fått sig en allvarlig törn av den nuvarande administrationen.
