Varför sänker Riksbanken räntan nu?
Beslutet var ingen överraskning, även om vi inte behöver backa bandet många månader för att riktningen i penningpolitiken skulle kännas betydligt mer oviss.
Den underliggande inflationen, när räntor och de volatila energipriserna rensats bort, har visserligen legat runt 3 procent under våren men Riksbanken har stått fast vid att det sannolikt är tillfälligt. Utfallet i maj blev klart lägre, och är ett första tecken på att de kan få rätt.
Samtidigt fortsätter tillväxten gå knackigt, och även om den svaga inledningen på året skulle visa sig vara en tillfällig svacka står vi knappast inför en konjunktur som spritter av sommarkänslor.
Vad får det för effekt på ekonomin?
En räntesänkning bygger ingen konjunkturvändning, och exempelvis industrin tampas just nu med problem som det är svårt för Riksbanken att rå på.
Konjunkturinstitutet har till exempel skrivit ned sin prognos för tillväxten i den svenska ekonomin och varnat för att de höjda tullarna i omvärlden och den generella osäkerheten riskerar att leda till en utdragen lågkonjunktur. Men Erik Thedéen har minst sagt begränsad makt över USA:s handelspolitik.
Ljusglimten i det lite grådassiga konjunkturläget är att reallönerna trots allt har börjat repa sig. Än så länge har det inte översatts i någon tydlig vändning för svensk ekonomi, men hushållskonsumtionen har utvecklats hyggligt och tillväxten såg ganska bra ut i april. Helt mörkt är det alltså inte, och en räntesänkning kan ge lite mer stöd.
Vad är nästa steg?
Det kan mycket väl bli en sänkning till i år, vilket både onsdagens pressmeddelande och räntebana skvallrar om. Att Riksbanken bara gläntar på dörren men inte helt surrar sig vid masten i form av en ännu mjukare räntebana beror på att det helt enkelt är för många osäkra bollar i luften.
En joker i leken är krisen i Mellanöstern, som fått oljepriset att klättra snabbt. Vanligtvis brukar centralbanker försöka ignorera energipriserna, och just oljan är mindre viktig för Europa än gaspriserna som än så länge bara bjudit på en dämpad uppgång. Men ett regionalt storkrig skulle kunna få långtgående konsekvenser för den globala energiförsörjningen, och sådana risker kan inte ignoreras helt.
Precis som flera av de stora orosmoln som just nu hägrar skulle en eskalerande konflikt i regionen kunna slå på flera olika sätt. Å ena sidan är olja en viktig insatsvara som kan sätta fart på bredare prishöjningar. Å andra sidan betyder ett högre oljepris en svagare tillväxt i omvärlden, vilket kan lägga krokben för konjunkturvändningen.
