Detta är en recension. Skribenten svarar för åsikter i texten.
Få genrer är så traditionstyngda som klassisk julmusik. Därför är det uppfriskande att fler och fler körer vågar väva in både nya och nygamla namn mellan stapelvarorna. I fjol var det brittiska Corvus Consort som lät Imogen Holst träda fram ur sin fars skugga på albumet ”Welcome joy” (Chandos) tillsammans med en rad andra mer och mindre kända kvinnor från både förr och nu. I år är det amerikanska Ensemble Altera som, under ledning av countertenoren Christopher Lowrey, radar upp ett liknande program.
Albumet ”Feminine voices at Christmas” är ett fynd i fråga om både repertoar och vacker samklang. Lishan Tans harpa fungerar omväxlande som rytmisk motor och glittrande ackompanjemang, medan James Kennerleys orgel får färglägga Marias lovsånger på latin. Här samsas Hildegard av Bingens medeltidsmodala ”O viridissima virga” med barockens Barbara Strozzi och Benjamin Brittens populära ”A ceremony of carols” – mest förknippad med gosskör, men ursprungligen komponerad för just kvinnoröster under Atlantöverfarten hem till Storbritannien från USA 1942. Lägg därtill en världspremiär – ”Coventry carol” – av nittiotalisten Kerensa Briggs.
Germaine Tailleferres instrumentala ”Lento” ur ”Sonate pour harpe” skapar vacker rymd mellan flerspråkigt dignande vokaltyngd, om än företrädesvis anglosaxiska änglaröster i olika grader av religiösa verk. Med musik av åtta kvinnliga tonsättare (och några män) blir albumet prunkande, men aldrig överpyntat. Benjamin Brittens rikt varierade julkantat lirar i en egen liga. Men även Imogen Holsts välkomnande av både glädje och sorg i tonsättningen av John Keats poesi sprider ljus i dystra tider. ”Welcome joy and welcome sorrow” beställdes för övrigt av Britten till Aldeburghfestivalen 1951 och åtföljs här av pappa Gustav Holsts hymn till gryningen i tonsättarens egen översättning från vedatexternas sanskrit.
Bästa spår: ”Welcome joy and welcome sorrow”
Läs fler skivrecensioner och andra texter av Johanna Paulsson.
