Festerna, drogerna, våldet – så rasade Diddys imperium

– De vill att jag ska sluta ha mina fester… men vi kommer inte att sluta.

En ung Sean Combs i svarta solglasögon och diamantörhängen ler trotsigt in i kameran.

Festerna han talar om i tv-intervjun från 1999 är de mytomspunna White parties, som under några år vid millennieskiftet blir platsen för att synas och bli sedd.

Festerna hålls ofta i den palatslika villan i East Hampton, semesterorten för de allra rikaste utanför New York. Här flödar champagnen och vid poolen hänger modeller i pyttesmå bikinier. Interiören går i samma nyans som den strikta klädkoden för gästerna, vitt – som oskuldens färg.

På festerna minglar kändiseliten och den vita överklassen med hiphoppens unga stjärnskott. Artister som Beyoncé och Jay-Z använder tillställningarna för att lansera ny musik. Ljudkänsliga grannar i området mutas med fria limousinresor och restaurangbesök.

I centrum står den unga stjärnan och framtida affärsmogulen Sean Combs, han som under sin karriär kommer att använda en rad artistnamn: Puff Daddy, Puffy, P Diddy, Diddy och Love.

Men 1999 vill han bara festa.

– De kommer att stänga ner dem, antagligen gripa mig, göra all sorts konstig skit mot mig … bara för att vi vill ha roligt, säger han kaxigt mot kameran.

25 år senare sitter han bakom galler på ökända Metropolitan Detention Center i Brooklyn, en plats som tidigare huserat högprofilerade brottslingar som sångaren R Kelly, finansmannen Martin Shkreli och societetslejonet Ghislaine Maxwell.

Efter att ha nekats borgen tre gånger är det här han blir kvar i väntan på sin rättegång. En rättegång där han mot sitt nekande pekas ut som hjärnan och arkitekten bakom ett sexbrottsimperium, som systematiskt ska ha utnyttjat och begått övergrepp mot kvinnor och män under många år.

I centrum står så kallade ”freak offs”, enligt åklagarna – White parties-festernas mörkare efterspel. Dygnslånga, drogfyllda tillställningar där aktiviteterna ofta ska ha filmats.

Månaderna inför vad som ser ut att bli 2025 års stora rättegångshistoria i nöjesindustrin gungar marken under dess fötter. I december blir också Jay-Z den första kändisen att pekas ut i Diddyhärvan.

Frågorna hopas: Vad hände egentligen under de kändistäta festerna på 00-talet? Hur kunde en person som nu står inför grova anklagelser locka till sig så många vänner? Och vilka kommer Combs att ta med sig i sitt fall?

Mytbildningen runt Sean Combs, som föds 1969 i Harlem i New York, tar fart redan under hans uppväxt. När han bara är ett par år gammal skjuts hans pappa till döds när han är i färd med att sälja droger. Det blir Seans mamma, lärarassistenten Janice Combs, som ensam får försörja sonen och hans syster.

På college pluggar Sean ekonomi på Howard University, men han hoppar av efter bara två år. Då har han redan hunnit skapa sig ett rykte som legendarisk festfixare, där vissa av hans påkostade tillställningar lockar tusentals gäster.

Ryktet om festerna börjar spridas och skivbolaget Uptown Records får upp ögonen för honom. Tjugo år gammal börjar han som oavlönad praktikant på bolagets kontor i New York.

Det dröjer dock inte många månader innan Combs ställs inför sin första pr-kris. En insamlingsgala som han är med och arrangerar lockar en betydligt större publik än vad lokalen på City College i New York rymmer, vilket resulterar i att nio personer omkommer och 29 skadas. I polisdokument pekas Combs ut som den som anlitat de oerfarna dörrvakterna. Men Combs nekar och inget åtal väcks.

Combs klättrar i jobbhierarkin och vet snart vad han vill göra. 1993 startar han sitt egna skivbolag Bad Boy Records och knyter till sig flera artister. En av dem är Brooklyn-rapparen Christopher George Latore Wallace, så småningom mera känd som The Notorious B.I.G, eller Biggie Smalls. Själv tar han artistnamnet Puff Daddy.

– Puff Daddy-eran är den här unga, fräcka och djärva hiphoppen som är totalt orädd och vägrar be om ursäkt, beskriver Combs själv tiden i en intervju med Vanity Fair 2021:

– Hiphoppen var allt jag visste. Jag visste ingenting då om att det faktiskt var möjligt att förändra världen.

När Bad Boy Records ger ut Biggies debutskiva ”Ready to die” så revolutionerar den hur tidens hiphop låter. Albumets singlar lånar från äldre soul och r’n’b, vilket i sig inte är något nytt, men här tillåts originalen breda ut sig mer än vad som tidigare varit tradition inom den samplingsbaserade genren. Dessutom skippar man de obskyra guldkornen och går direkt på hittarna, berättar journalisten och poddaren Amat Levin.

– Vissa puritaner tyckte att det var ett slappt sätt att sampla på, att låna så mycket av så välkända låtar. Men resultatet visade att det gick att kombinera något slags hårdhet och äkthet med ett sound som lockade mer av en mainstreampublik, säger han.

Albumet blir en stor försäljningssuccé. Framgångsreceptet går att tillskriva Sean Combs, menar Amat Levin.

– Om Biggie var mer inne på traditionell hiphop så ville Puff Daddy få till ett mer polerat sound som tilltalade kvinnor, som gick att dansa till, som inte var så hårt och tufft. ”Ready to die” blev en skiva som både tilltalade nytillkomna hiphoplyssnare genom singlarna – och hardcorefansen med övriga albumspår.

Skivsläppet sammanfaller med en period där hiphoppen går från trotsig subkultur till global miljonindustri – där Bad Boy Records-bossen är en av de drivande bakom utvecklingen. Mitt i allt, på våren 1997, skjuts The Notorious B.I.G till döds.

– När Biggie mördas står han på toppen av sin karriär. Det är som om fansens stora kärlek för honom nu överförs till Puff Daddy, säger Amat Levin.

Samma år släpper Combs sin ”I’ll be missing you” – där han hyllar sin avlidna vän. På låten medverkar änkan Faith Evans, och musiken är inlånad från The Polices ”Every breath you take”. Puff Daddys version blir om möjligt ännu mer framgångsrik än originalet. Amat Levin minns hur hårt han föll för låten.

– Hundra procent, även om jag framför allt är ett Biggiefan. Samtidigt var det något lite skumt och exploaterande med hela grejen. Puff Daddy var liksom inte ens rappare – ändå lyckades han bli världens största hiphopartist, delvis tack vare att hans protegé blev brutalt mördad.

I slutet av 90-talet inträffar flera våldsamma händelser som fläckar ner Combs karriär.

1999 befinner sig Combs och dåvarande flickvännen Jennifer Lopez på en klubb i New York där en uppmärksammad skottlossning äger rum, som skadar tre personer. Båda nekar till inblandning och frias så småningom. I stället döms Combs protegé Shyne till ett längre fängelsestraff. I en ny dokumentär på Hulu berättar den numera frisläppta artisten om hur han fick ta smällen för skjutningen genom att Combs ska ha påverkat vittnen. Något som Combs via sina advokater bestämt förnekar i ett färskt uttalande till CNN.

Samma år, 1999, blir året då Combs döms för våldsbrott för första gången, efter att ha misshandlat rapparen Nas manager med en champagneflaska.

Amat Levin har under året följt händelseutvecklingen runt Sean ”Diddy” Combs i podden ”Så vad händer?”. När de första anklagelserna briserar mot hiphopmogulen blir han inte speciellt förvånad.

– Diddy har länge förföljts av olika rykten som tyder på att han har ett våldskapital. Han verkar också ha haft som vana att utnyttja de artister han arbetar med ekonomiskt. Samtidigt är han väldigt framgångsrik, och det finns få saker amerikanare respekterar mer än någon som har gjort sig själv rik. Det har gjort att man har ursäktat många av de tendenser som i ärlighetens namn alltid har funnits, säger Amat Levin.

Sean Combs status stiger i takt med att hans hiphopimperium växer. Han startar restauranger, ett klädmärke, ett tv-bolag och ett spritmärke och blir så småningom dollarmiljardär. 2004 träffar han Barack Obama och får en rundtur i Vita huset av George W Bush. I Oprah Winfrey talar han ut om sin hårda uppväxt.

Och han fortsätter att anordna stora fester, den ena mer omtalad än den andra.

– Det fanns alltid tjejer i närheten. Man kunde öppna en dörr och se någon hålla på, eller se flera personer i ett rum ha en orgie. Man visste aldrig vad som skulle hända, berättade rapparen Usher i en intervju med Rolling Stone 2004, när han som tonåring bodde hos Combs i New York.

En ung tjej väcker särskilt Combs intresse. Casandra ”Cassie” Ventura är 19 år gammal när hon flyttar till New York för att förverkliga drömmen om att bli ett namn i musikbranschen. När Combs upptäcker Cassie 2006 sajnar han henne direkt. Det dröjer inte länge förrän de också är ett par.

Trots några offentliga gräl och en del tillfälliga pauser i förhållandet syns de ofta posera tillsammans på röda mattan. Men hennes musikkarriär blir det aldrig något av. Och när paret väl gör slut 2018 svalnar också skvallerpressens intresse för henne.

I november 2023 inträffar det som blir startskottet för Sean ”Diddy” Combs fall från toppen. Cassie väljer att stämma Diddy för allt det hon blivit utsatt för under parets elva år långa relation.

– Efter år av tystnad och mörker är jag äntligen redo att berätta min historia och att tala för mig själv och för andra kvinnor som utsätts för våld och övergrepp i sina relationer, säger hon i ett uttalande via sina advokater.

Anklagelserna i stämningsansökan är så grova att de förses med triggervarning. Hon anklagar ex-pojkvännen för att ha kontrollerat alla aspekter av hennes liv, tvingat henne till sex med prostituerade och styrt in henne på en livsstil med alkohol- och drogmissbruk.

Ett dygn senare har det före detta paret gjort upp utanför rätten om en okänd summa pengar. Combs advokat understryker att det inte på något sätt ska tolkas som ett erkännande.

”Mr Combs beslut att komma till förlikning efter stämningen undergräver inte på något sätt hans förnekande av påståendena. Han är glad att de kom fram till en ömsesidig uppgörelse och önskar Ms Ventura lycka till”, uppger advokaten i ett uttalande.

Men Cassies historia har redan fått vingar. Under följande månader växer kören av anklagelser mot hiphopmogulen och parallellt startar en federal utredning. När tungt beväpnad polis i mars stormar Combs hus i Los Angeles och Miami i jakt på bevis fångar Diddys egna övervakningskameror händelsen. Videorna visar hur Combs två äldsta söner, 25 och 30 år gamla, dras ut från sina sovrum med automatvapen riktade mot sig. Då är Combs varken anklagad eller gripen för något.

Efteråt lägger Combs ex och barnens mamma Misa Hylton ut övervakningsfilmerna i sociala medier och kallar specialstyrkans beteende för övervåld.

”Behövde Justin verkligen flera lasersikten på sitt bröst? Behövde Christian ett gevär mot sitt bakhuvud medan hans händer fängslades?”

Ett par månader senare gör sex av Combs sju barn, däribland Justin och Christian, ett gemensamt uttalande om sin pappa på sociala medier.

”Många har dömt både honom och oss utifrån anklagelser, konspirationsteorier och falska narrativ som spunnit i väg in absurdum på sociala medier”, skriver dem och fortsätter:

”Vi står enade och stödjer alla dina steg på vägen. Vi håller oss till sanningen, vi vet att den kommer att segra och att inget kommer att bryta sönder vår familjs styrka. Vi saknar och älskar dig pappa.”

Mängden bevis i form av bland annat filmer som åklagare nu säger sig ha, tror Amat Levin blir Combs fall under rättegången i maj.

– Det är svårt att se hur Diddy inte kommer att få tillbringa resten av sitt liv i fängelse.

2022 dömdes artisten R Kelly till 30 års fängelse för sexualbrott. Enligt åklagarna använde Kelly sig av sitt kändisskap och sina pengar för att utnyttja kvinnor. Amat Levin ser flera likheter mellan de två musikprofilernas fall.

– Man har velat utmåla både R Kelly och Diddy, och namn som Harvey Weinstein, till ensamma skurkar med sjuka beteenden, men man blundar för alla dem som stått bredvid och möjliggjort, tystat ned eller tittat bort. Den här typen av kultur lär tyvärr fortsätta existera alldeles oavsett om Diddy spärras in.

Frågan är större än huruvida hiphopkulturen är toxisk eller inte, menar han.

– Problemet är att rika män använder sin makt för att förgripa sig på personer som inte har en röst. De finns tyvärr inom såväl hiphoppen som utanför den. Det är därför föreställningen ”Diddy är för stor, känd och rik för att kunna våldta någon” har kunnat leva vidare så länge.