På fredagen höll regeringen presskonferens om vårdsatsningar i höstbudgeten. Den inleddes med finansministerns ord om att inflationen är bekämpad. De kraftigt ökade pensionskostnaderna som regionerna tvingats hantera är på väg ner, berättade Elisabeth Svantesson (M).
Därför lägger regeringen 2 miljarder i riktat bidrag till hälso- och sjukvården i höstbudgeten. Det är att jämföra med de 9 miljarder som regionerna fått av regeringen i år.
En miljard läggs också på att korta vårdköerna. Pengar som regionerna kan få först efter prestation.
Här finns också 50 miljoner till precisionsmedicin och 125 nya miljoner till en nationell vårdförmedling som lyfts fram som satsningar. Men Annika Wallenskog, chefsekonom för Sveriges Regioner och kommuner, kallar det för ”småpengar”.
– Regionerna har fortfarande problem efter pandemin och inflationschocken. I det här läget borde regeringen ta ett större ansvar för sjukvården, säger hon.
Höstbudgeten omfattar totalt 60 miljarder, enligt tidigare besked från regeringen. Från den socialdemokratiska oppositionen kommer hård kritik mot att vården endast får drygt 3 miljarder av dem.
Mikael Damberg, Socialdemokraternas ekonomisk-politiske talesperson, pekar på att regionerna redan har det tufft och tvingats till nedskärningar och varsel.
– Det är ett sorgligt besked från regeringens sida att hälso- och sjukvården ska få många miljarder mindre nästa år än i år. Det kommer att bli nya nedskärningar. Det är provocerande att regeringen och Sverigedemokraterna har råd att låna till skattesänkningar för de mest förmögna, men inte att säkra upp svensk sjukvård.
Aida Hadzialic (S) finansborggarråd i Stockholm delar kritiken.
– Det här är ett dråpslag för svensk sjukvård. Regeringen drar undan två tredjedelar av krisstödet till sjukvården och kallar det för en satsning. Det här räcker inte för att svensk sjukvård ska komma på fötter igen.
I Region Östergötland, som kämpar för att vända miljardunderskott, ser regionstyrelsens ordförande Marie Morell (M) mer positivt på beskedet från regeringen.
– Jag ser positivt på statliga tillskott till precisionsmedicin och till forskning och infrastruktur. Men när det gäller pengarna så har det varit viktigt att man fått ner nivåerna på inflationen, och det tycker jag har varit en riktig prioritering av regeringen, säger Marie Morell.
Hon anser att de självstyrande regionerna har ett stort ansvar för att få ordning på sin egen ekonomi.
Samma sak lyfte finansminister Elisabeth Svantesson under presskonferensen. På frågan om hur prioriterad vården är i höstbudgeten var hennes svar att staten självklart ska stötta regioner och kommuner i tuffa tider.
– Men det handlar om väldigt mycket mer än pengar. Vi har till exempel en effektivitetsdelegation på gång som ska hjälpa regionerna. För det finns mycket att göra för att utveckla vården när kostnaderna ökar. Vården är viktig, men allt handlar inte om pengar, säger hon.
Under våren var landets sjuksköterskor ute i övertidsblockad och strejk. Sineva Ribeiro, ordförande för Vårdförbundet, anser att vårdpersonalens övertid används för att täcka en resursbrist som funnits länge i vården.
Hon hade önskat sig mer långsiktiga satsningar från staten som regionerna kan använda för att förbättra arbetsmiljö, scheman och arbetstider.
– Jag tror inte att väljarna kommer att köpa att regeringen lägger det ansvaret på regionerna, säger hon.
Läs mer:
