Finland börjar förbereda ett beslut om att dra sig ur Ottawafördraget om truppminor. Dessutom har regeringen i dag fattat ett beslut om att öka försvarsutgifterna till tre procent av BNP fram till 2029.
Det meddelar statsminister Petteri Orpo (Saml, Samlingspartiet) vid en presskonferens på tisdagen.
Finansminister Riikka Purra (Sannfinnländarna) kallar satsningen på försvaret en ”aldrig förr skådad satsning på fosterlandet”.
Det handlar i pengar om tre miljarder euro fram till 2029.
– Som finansminister ser jag kostnaden som enorm, säger Purra men tillägger att hon som finländare, partiledare och förälder ser det som nödvändigt ”med tanke på barnens och barnbarnens säkerhet”.
Finansministern signalerar att det måste finnas utrymme i budgeten så att skuldsättningen trots detta inte skenar iväg. Utöver försvaret ska regeringen också höja anslagen för polisen och gränsväsendet.
Undervisningsminister Anders Adlercreutz (SFP, Svenska folkpartiet i Finland) säger att beslutet att lämna Ottawafördraget inte är lätt, men att beslutet kommer att fattas om riksdagen så bestämmer.
Adlercreutz säger att Finland fortsättningsvis ställer sig bakom de humanitära målsättningar som finns i fördraget och att Finland fortsätter delta i minröjningsinsatser, i bland annat Afghanistan och Ukraina.
Det är Utrikesministeriet som nu ska bereda en reträtt från fördraget, och målet är att få ärendet till riksdagen före sommarpausen. När riksdagen tagit ställning och beslutet lämnas in till FN dröjer det ytterligare sex månader innan Finland är utanför fördraget.
Utrikesminister Elina Valtonen (Saml) understryker på presskonferensen att Finland förbinder sig till det humanitära ansvaret kring minor och till ansvarsfullt bruk av dem och också till internationella avtal.
– Men nu är det tyvärr så att vi har en granne som inte respekterar internationella avtal.
Valtonen och försvarsminister Antti Häkkänen (Saml) betecknar minorna som ett kostnadseffektivt försvar. Moderna så kallade smarta minor är ändå dyrare än den gamla sortens minor.
Orpo sammankallade riksdagspartiernas ledare på tisdag morgon för att diskutera förändringarna.
Orpo säger att det i riksdagen råder ett brett, om inte enhälligt, samförstånd i riksdagen att höja försvarsanslagen.
– När det gäller minorna finns det ett stöd också inom oppositionen, men jag förutsatte inga direkta svar ännu i den frågan, säger Orpo.
Beslutet att lösgöra sig ur Ottawafördraget går nu vidare till regeringens utrikes- och säkerhetspolitiska utskott. Därifrån går ärendet vidare till riksdagen som behandlar frågan, varpå frågan landar hos presidenten.
Antti Häkkänen säger att det är en enkel operation att återinföra truppminorna i pionjärutbildningen av värnpliktiga. Produktionen av minorna är också okomplicerad, eftersom det handlar om ett tekniskt enkelt vapen.
– Minorna är endast avsedda för krig. Vi kommer inte att strö ut dem i naturen, säger Häkkänen.
Försvarsministrarna för Polen, Estland, Lettland och Litauen meddelade för två veckor sedan att de rekommenderar att länderna drar sig ur fördraget.
Länderna motiverade beslutet med att säkerhetssituationen i regionen har försämrats avsevärt efter att de ratificerade Ottawafördraget.
Finlands försvarsmakt har utrett frågan för Finlands del och utredningen har enligt HBL:s uppgifter nyligen blivit klar. Enligt HBL:s källor var det lättare för Finland att ta beslutet efter att Polen och de baltiska länderna först aviserade sina planer.
Förbudet mot truppminor lyftes i november i fjol av Försvarsmaktens kommendör Janne Jaakkola som ansåg att frågan borde tas upp till diskussion. Det här skedde efter att USA fattade beslut om att förse Ukraina med truppminor.
Truppminor har använts av båda sidorna i kriget i Ukraina.
I Ukraina har Ryssland ofta använt sig av oskyddat infanteri för att storma de ukrainska försvarsställningarna. I sådana här situationer kan truppminor vara effektiva. Truppminor kan också spridas ut för att leda fiendens fotsoldater in i områden med förberedda försvarsstyrkor.
Finland skrotade sitt förråd av truppminor efter att ha anslutit till Ottawafördraget 2012. Före det hade Finland över en miljon truppminor.
Enligt Ottawafördraget är det helt förbjudet att tillverka, lagra, omplacera eller använda truppminor. Minförbudsfördraget trädde ursprungligen i kraft 1999, då 40 länder hade undertecknat det.
Stormakter som Ryssland, USA och Kina har inte skrivit på Ottawafördraget.
Då Finland anslöt sig till Ottawafördraget trodde få på ett fullskaligt krig i Europa. Rysslands krigföring i Ukraina överraskade många militära experter som hade bedömt att moderna krig är begränsade, högteknologiska operationer.
En enkät bland riksdagsledamöter som Yle gjort, och som 117 ledamöter svarat på, visar att åtminstone 91 ledamöter svarade att Finland borde dra sig ur fördraget, 12 sade nej och 14 svarade att de inte visste.
