Bara sju gånger i militäralliansens historia har artikel 4 i Natofördraget aktiverats. Senast var i februari 2022, som svar på Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina.
Nu vill Socialdemokraternas försvarspolitiske talesperson Peter Hultqvist, tidigare försvarsminister, att regeringen öppnar upp för att aktivera artikeln.
Hultqvist säger till TT att det ske genom konsultationer med länderna runt Östersjön, för att få upp frågan i Nordatlantiska rådet – Natos högsta beslutande organ.
Utspelet kommer efter upprepade fall av misstänkt sabotage av undervattenskablar på Östersjöns botten.
Det senaste, som upptäcktes på juldagen i Finska viken, utreds av finsk polis som grovt sabotage.
Men i Finland förs ingen öppen diskussion om att aktivera Natos artikel 4.
– Jag har däremot noterat att det politiska styret kommunicerat mer om att Nato bör börja förbereda sig för den här typen av incidenter mer ingående, säger Iro Särkkä, forskare vid Utrikespolitiska institutet i Finland, FIIA.
Hon betonar att ett medlemsland kan åberopa artikeln om den egna säkerheten anses hotad, men hittills har inget av de misstänkta sabotagen ägt rum på svenskt vatten.
– I den här situationen skulle det inte verka helt rimligt om bara Sverige aktiverar artikeln, säger den finska forskaren.
– Det behövs att både Finland och några, eller samtliga, av de baltiska länderna gemensamt säger ”vi måste se till att det finns starkare åtgärder och att fler fartyg patrullerar Östersjön”.
Till skillnad från den betydligt mer välkända artikel 5, den så kallade musketörprincipen, handlar den fjärde artikeln i Natostadgan främst om samråd mellan medlemsstaterna.
Niklas Granholm, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, säger att artikel 4 är långt ifrån lika kraftfull som artikel 5, men starkare än artikel 3 som handlar om att varje land behöver ha en egen kapacitet att försvara sig.
Han liknar stadgarna vid en trappa.
– De hänger ihop och är olika steg i en krisutveckling.
Fakta.Artikel 4 i Natofördraget
Artikel 4 i Natofördraget säger att medlemsländerna ska ”konsultera tillsammans när helst någon av dem anser att dess territoriella integritet, politiska självständighet eller säkerhet för något av länderna är hotat”.
Den har hittills aktiverats vid sju tillfällen, varav fem av Turkiet:
2003: Av Turkiet, på grund av hotet från Irakkriget.
2012: Av Turkiet, efter att ett av deras stridsflygplan skjutits ned av syriskt luftvärn.
2012: Av Turkiet, efter att fem civila turkiska medborgare dödades av syriska granater.
2014: Av Polen, på grund av ökade spänningar i Ukraina till följd av ryska aggressioner.
2015: Av Turkiet, för att informera om landets svar på terrorattacker i landet.
2020: Av Turkiet, efter att turkiska soldater dödats i luftangrepp från den syriska regimen och Ryssland i Idlibprovinsen.
2024: Av Bulgarien, Tjeckien, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Rumänien och Slovakien, som svar på Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina.
Källa: Nato
Niklas Granholm säger att det finns visst fog för Peter Hultqvists (S) argumentation – att vi kan ha ”nått den nivån nu”.
– Det är just sådana här scenarion som jag och mina kollegor skrivit om för flera år sedan, gällande hur vi trodde att en högnivåkonflikt skulle kunna se ut i Östersjöregionen. Nu är de här hybridoperationerna inte längre ett scenario, utan en verklighet som vi lever i.
Vad finns det för risker med att aktivera artikel 4?
– Jag tycker man kan vända på det och fråga vad det skickar för signaler om man inte gör det.
– Den som gjort det här tittar naturligtvis väldigt noga på vilka reaktioner det blir. Så länge man inte reagerar tillräckligt hårt och bestämt mot det här så kommer det nog att fortsätta, är min bild.
Niklas Granholm understryker att det i slutändan är upp till medlemsländerna runt Östersjön att avgöra om artikeln ska aktiveras.
Iro Särkkä säger att det är möjligt att Finland och fler länder lyfter frågan, om liknande sabotage fortsätter förekomma.
Hon får medhåll av sin finska kollega Pesu Matti, också senior forskare vid FIIA, som menar att det ”inte är otänkbart”.
Artikeln kan aktiveras om sabotagen förvärras, eller om ”de anser att deras oro inte väcker tillräcklig uppmärksamhet hos alliansen”, skriver Pesu Matti i ett mejl till DN.
Fakta.Detta har hänt – kabelbrotten i finska viken
Klockan 12.26 på juldagen, lokal tid, upptäcktes ett kabelbrott på Estlink 2.
Elkabeln går mellan Andersböle i finska Borgå och Püssi i Estland.
Även tre kommunikationskablar mellan Estland och Finland hade förstörts.
Finska myndigheter fick ett misstänkt fartyg, oljetankaren Eagle S som passerat över platsen vid tidpunkten för kabelbrotten, att röra sig till finska vatten.
Polis bordade det Cooköarnaflaggade fartyget, som misstänks ingå i den ryska skuggflottan, natten till annandag jul. Besättningen förhördes och lasten togs i beslag.
På lördagen eskorterades fartyget till en skyddad ankarplats i Borgå, strax öster om Helsingfors. Där ska fartyget undersökas ytterligare av finsk polis, som utreder grovt sabotage.
Läs mer:
Polisen: Eagle S hotade skada ytterligare kablar
Så rörde sig misstänkta fartyget över elkabeln
Här vinschas polisen till misstänkta fartyget
