– Nu är de i gång igen!
Det var den första tanken som flög genom huvudet på Petter Sandgren när han hörde vad som hänt på Sigtunainternatet, SSHL.
Tre pojkar i åldrarna 17 till 18 år sitter häktade, misstänkta för bland annat grovt sexuellt ofredande, grovt olaga tvång och misshandel. Samtliga nekar till brott.
Händelserna ska ha skett i början av oktober på Sigtuna humanistiska läroverks internat.
Petter Sandgren satt i en taxi och fick genast bekräftelse från chauffören som reagerade lika instinktivt genom att sucka och skaka på huvudet.
Hans andra tanke var mer optimistisk:
– Det verkar som att attityden har förändrats, vilket gör att fler och fler anmäler sådana här saker, säger Petter Sandgren som är historiker och forskar om kulturen på internatskolorna.
Samtidigt är han väl medveten om att när händelser av det här slaget anmäls, rycker många föräldrar och elever ut till skolornas försvar.
Författaren Camilla Läckberg och hennes son Charlie som går första ring på Lundsberg försvarade till exempel miljön på Lundsbergs skola när den kritiserades hårt i SVT:s uppmärksammade dokumentär i våras.
De skrev att de trivs bra och att den bild som framträdde i medierna var alldeles för enkel och svartvit.
– Man kan också konstatera att de som anmäler blir utfrysta på skolorna, både av föräldrar och elever, säger han och berättar om flera sådana fall efter händelserna i Sigtuna.
Varför?
– Man tycker egentligen att allt är som det ska, att de äldre ska styra de yngre, eftersom många upplevde samma sak själva under sin tid på internat, säger Petter Sandgren.
När oegentligheter väl blivit kända, känner de som vill vara öppna och berätta vad som hänt sig tvungna att framträda anonymt i medierna genom att dölja sig bakom huvtröjor.
I Lundsbergsdokumentären var det till exempel inte en enda elev som vågade träda fram och berätta öppet inför kameran.
– Det är ju en skola, herregud, varför måste en elev som berättar att hon blivit spolad i toaletterna dölja sig bakom en huvtröja, som brukar förknippas med helt andra sammanhang.
Hela systemet är uppbyggt på att man ska vara lojal mot den grupp man tillhör på skolan och inte tjalla.
– I skolan ska man lära sig att klara sig själv, stå på egna ben, få skinn på näsan och använda vassa armbågar. Det ses som något positivt och ska hjälpa en när man senare kommer ut i arbetslivet, säger Petter Sandgren.
Det är därför en del tycker att systemet fungerar som det ska, menar Petter Sandgren som satt i styrelsen för Lundsbergs skola under åren 2016 till 2019.
Ledningen ville ha honom där för att hjälpa dem att reformera kulturen efter den så kallade strykjärnincidenten 2013.
Blev det någon förändring?
– Nej, därefter har det ju framkommit mycket annat. Det visar bara hur det tuffar på som vanligt trots alla försök att bryta strukturerna.
Sigtunaskolans ordförande Paula Guillet de Monthoux skriver i ett uttalande att styrelsen är ”högst medveten om de risker som en internatmiljö medför”.
Skolchefen Sofia Kinberg vill i nuläget inte svara på frågor, skriver hon i ett mejl till DN.
Läs mer:
Åklagaren: Det handlar inte om nollning