Tolv sjömil utanför Trelleborgs kust tystnar besättningen på Kustbevakningens fartyg KBV003 Amfitrite. Det är en grådisig novembermorgon, ute på havet rör sig en 244 meter lång råoljetanker genom vågorna.
– Vi har identifierat fartyget och misstänker att den ingår i Rysslands skuggflotta, säger Petter, en muskulös kustbevakare som inte vill medverka i tidningen med efternamn.
Framför blinkande skärmar på bryggan följer han och kollegorna tankerns kurs. När avståndet krymper lyfter Petter telefonen och etablerar kontakt.
– Det här är svenska Kustbevakningen. Samtycker du till att svara på några frågor?
Sekunderna drar ut. Sedan sprakar linjen till.
Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022 har trafiken på Östersjön ökat kraftigt. Dagligen identifierar Kustbevakningen oljetankrar som ingår – eller misstänks ingå – i ryska skuggflottan.
Det handlar om hundratals tankfartyg som används för att kringgå sanktioner som infördes efter krigsutbrottet, bland annat EU:s pristak på rysk oljeexport.
Många av fartygen är äldre och dåligt underhållna. För att få ut oljan på världsmarknaden byter de identitet, förfalskar platsdata och utför riskfyllda omlastningar till havs. Det visar utredningar som gjorts av bland annat Internationella sjöfartsorganisationen, IMO.
– Skräckscenariot är att en oljetanker springer läck i alla tankrar. Då når oljan flera länders kuster och vi hinner aldrig ta upp allt till havs, säger Jonatan Tholin, förundersökningsledare på Kustbevakningen.
Kustbevakningen ansvarar för att hantera oljeutsläpp till sjöss och ska så långt det är möjligt hindra oljan från att nå land.
Den 1 juli fick myndigheten i uppdrag av regeringen att skärpa kontrollen av utländska fartyg och därmed öka trycket på skuggflottan.
– Uppdraget innebär att vi kan anropa fartyg i svensk ekonomisk zon och på svenskt sjöterritorium för att begära uppgifter om fartygets försäkring, säger Jonatan Tholin.
Om ett oförsäkrat fartyg orsakar ett utsläpp som når land är det svenska staten som får ta kostnaden. Men det ekonomiska är inte det som oroar Jonatan Tholin mest.
– Ett större utsläpp skulle få avsevärd påverkan på fiskbestånd, växtlighet och djurliv. Det finns enorma mängder olja i dessa fartyg.
Enligt IMO har antalet falskflaggade fartyg med misstänkta kopplingar till skuggflottan fördubblats det senaste året.
Nu ser Kustbevakningen en ny, oroande trend.
– Det har börjat komma fartyg som är helt flagglösa. Vi kan på goda grunder misstänka att de saknar försäkring, säger Jonatan Tholin.
Med ”flagglösa” syftar han också på fall där fartyg sätter upp en flagga utan att vara registrerade i den påstådda flaggstaten, eller där flaggstaten som anges inte ens har några kommersiella fartyg registrerade.
Möjligheterna att stoppa fartygen är begränsade eftersom de befinner sig på internationellt vatten.
– Men vi undersöker om det går att föreslå en skärpning av det svenska regelverket i enlighet med havsrättskonventionen.
Skuggflottan transporterar inte bara olja. Flera av fartygen misstänks även ha varit inblandade i kabelsabotage. Ett av de mest uppmärksammade fallen är tankfartyget Eagle S som den 25 december 2024 misstänks ha slitit sönder el- och datakablar med ett släpande ankare i Finska viken.
Det finns även misstankar om att skuggfartygen används som bas för ryska drönaroperationer i Östersjön. Vid flera tillfällen har flottan dessutom eskorterats av ryska krigsfartyg eller följts av stridsflygplan.
Säkerhetsläget är spänt – och hotet mot Östersjöns miljö akut. Men trots det är svenska myndigheters möjligheter att ingripa små.
Utanför Trelleborgskusten har kustbevakarna fått kontakt med besättningen på oljetankern Tango 2. Genom bruset kommer knappt hörbara svar om fartygets försäkringar. Det går under panamansk flagg och senaste anlöpshamn var Suez i Egypten.
Nu seglar den med tom last i väntan på ny order.
– Vi tror att den är på väg till en rysk oljehamn, säger kustbevakaren Petter.
Han är nöjd med kontrollen. Uppgifterna som fartyget lämnade stämde med den information som myndigheten redan hade.
Egentligen hade fartyget inte behövt svara alls.
Enligt internationell sjörätt har fartyg rätt till fri passage genom svenskt territorialhav när de är på väg mellan två utländska hamnar. Så länge de befinner sig på internationellt vatten och inte begår ett uppenbart brott, kan svenska myndigheter inte tvinga fram svar eller vidta andra åtgärder.
– Grundprincipen är att havet ska vara fritt för handel och sjöfart i hela världen. Därför är våra möjligheter att ingripa begränsade. Om de skulle anlöpa en svensk hamn hade vi haft större möjligheter, säger förundersökningsledaren Jonatan Tholin.
Blir inte uppdraget tandlöst om ni inte får agera mot misstänkta skuggfartyg?
– Man måste se det i ett större perspektiv. Den här informationen kan vi använda i vår sjöövervakning. Den ger oss mer kunskap om fartygen som vi kan dela med oss av till andra myndigheter nationellt och internationellt.
Genom att samla in underlag kan Kustbevakningen förhoppningsvis bidra till att fler fartyg hamnar på EU:s sanktionslista, menar Jonatan Tholin.
– Bara genom att visa intresse och närvaro ökar vi trycket.
Ombord på KBV 003 Amfitrite har kustbevakarna släppt den misstänkta skuggtankern ur sikte. Överstyrman Peter Holgersson sitter framför skärmarna och spanar in gröna prickar på radarn.
– Vårt uppdrag har egentligen inte förändrats, vi har alltid övervakat så här ute på sjön. Men vi har fått väldigt mycket fartygstrafik som inte hör till normalbilden. Samtidigt har militärnärvaron från flera länder ökat, säger han.
Kustbevakningen ser nu över sin egen förmåga att möta den förändrade hotbilden. Fartygen är i dagsläget inte utrustade med tyngre beväpning. Regeringen har därför gett myndigheten i uppdrag att utreda hur de kan stärka självskyddet för att höja förmågan att hantera säkerhetsläget och öka samverkan med Försvarsmakten.
Ute på sjön finns just nu ett mer akut hinder i arbetsvardagen. Den senaste tiden har det skett en kraftig ökning av GPS-störningar i området. Störningarna har spårats till ryskt territorium och har lett till att svenska myndigheter har utfärdat varningar.
För Kustbevakningen kan följderna bli att fartyget visas på helt fel plats.
– GPS-signalerna slår ut fartygens elektroniska positionering och navigering. Plötsligt kan det se ut som att vi är i Kaliningrad, säger Peter Holgersson.
Läs mer:
Bo Torbjörn EK: Därför kan skuggflottans kapten inte dömas
Det här är Rysslands ökända skuggflotta i Östersjön
