Sveriges försvarsminister Pål Jonson anser inte att Ålands demilitarisering skulle innebära ett hot mot säkerheten i Östersjön.
Frågan är aktuell i och med en ny avhandling från finska Försvarshögskolan som redovisar olika juridiska modeller för hur Finland kunde häva Ålands demilitarisering, eftersom den ur ett militärt perspektiv anses försvaga Finlands förmåga att försvara stabiliteten i norra Östersjön.
Demilitariseringen betyder att det inte får finnas någon militär närvaro i landskapet och att öarna inte får befästas, i motsats till de andra stora strategiska öarna i Östersjön: Bornholm och Gotland som de senaste åren rustats upp som en följd av Rysslands anfallskrig i Ukraina.
Pål Jonsson, själv doktor i krigsvetenskap, vill inte ta ställning till studien, eftersom han inte tagit del av den, men säger apropå försvaret av Åland:
– Sverige och Finland har ett utmärkt försvarssamarbete, inte minst på det marina området. Frågor kopplade till Ålands status är en fråga för Finland.
Jonson deltog i veckan i ett möte för de nordiska och baltiska försvarsministrarna i Helsingfors.
På frågan om Sverige, som är en av undertecknarna av Ålandskonventionen från 1921 som slår fast att öarna inte får befästas, kan tänka sig att riva upp de gamla avtalen, säger Jonsson att han som försvarsminister inte kan uttala sig om folkrättsliga frågor som är en fråga för utrikesdepartementet.
– Jag kan bara säga att vi har ett mycket gott samarbete med den finska marinen i dessa frågor.
Ser du att det finns en risk att Åland kan bli ett militärt tomrum i ett skarpt läge? Vad kan Sverige bidra med för att undvika att det går så?
– Vi har ett starkt och växande marint samarbete och investerar mycket i vår marina förmåga, både i Finland och i Sverige. Ni bygger nya ytstridsfartyg och vi står också inför att anskaffa fyra nya ytstridsfartyg.
– Vid sidan av det opererar vi våra ubåtar. Vi går nu från fyra till fem ubåtar och har en mycket god sjölägesbild kopplat till situationen i Östersjön. Jag upplever därför inget vakuum, tvärtom bidrar vi till att bygga upp militär förmåga.
Försvarsminister Antti Häkkänen (Saml) är inte pigg på att kommentera den nya forskningen om hur demilitariseringen kunde slopas, utan hänvisar till den utredning om Ålands status som gjordes för ett par år sedan av Utrikesministeriet.
– Då konstaterades att det inte fanns anledning att gå vidare med frågan, säger Häkkänen.
När det gäller försvaret av Åland anser Häkkänen att Finland har tillräckliga och trovärdiga planer, trots att det bland militärer finns en farhåga om större förluster av finländska soldater, samt oro för den åländska civilbefolkningen om fienden skulle hinna verkställa ett blixtanfall mot öarna innan Finland hinner befästa dem.
– Vi har tillräckliga och trovärdiga försvars- och säkerhetsarrangemang tillsammans med våra allierade för att skydda Åland i alla situationer, säger Häkkänen, men vill inte specificera mer än så.
En av representanterna för de länder som 1921 bestämde om demilitariseringen, Lettlands försvarsminister Andris Sprūds, säger att frågan om Åland är Finlands sak.
– Hur statusen utvecklas och huruvida området rustas militärt är helt och hållet en finsk regeringsfråga. Finland är en mycket viktig partner för oss i Nato och vi är väldigt glada att ni har blivit medlemmar, vilket innebär att säkerheten i Östersjön har förbättrats.
Sprūds säger ändå att tidigare lösningar vid behov kan anpassas efter dagens omständigheter.
– De tre baltiska staterna, Polen och Finland, beslutade nyligen att lämna Ottawakonventionen om personminor. Om omständigheterna kräver, kan man göra vissa justeringar, men det är frågan om överväganden och beslut för respektive lands regering.
Ifall Finland skulle vilja se över Ålands status har Lettland inga invändningar.
– Om det finns behov att ta ett sådant beslut, skulle Lettland naturligtvis ha full förståelse för det.
