LKAB:s gruva i Malmberget, i Gällivare, är en av världens största underjordsgruvor där järnmalm bryts. Gruvan är så pass viktig att bolaget, precis som i Kiruna, flyttar på staden.
Planen är att utöka gruvan och börja tillverka koldioxidsnål järnsvamp. Målet är att använda vätgas från förnybar energi för att skapa järnsvampen vilket i sin tur bidrar till att minska stålindustrins utsläpp.
För att förverkliga planerna krävs ett nytt miljötillstånd.
Under hösten har LKAB förhandlat i Mark- och miljödomstolen i Umeå om förnyat miljötillstånd. I mitten av oktober kom plötsligt beskedet att processen skjuts upp till våren.
Orsaken var att regeringen lagt fram ett förslag om nya krav på uran i ytvatten. Förslaget går ut på att endast andelen biotillgängligt uran, det vill säga uran som kan påverka växter och djur, i ytvatten ska räknas.
Om reglerna ändras kan LKAB:s möjlighet att få tillstånd påverkas.
– Att utgå från dagens bedömningsgrund riskerar att leda till en ännu längre förskjutning i tid innan vi kan komma i gång med verksamheten. Det kan råda ett annat rättsläge efter årsskiftet och det är viktigt att rätt förutsättningar ligger till grund för en tillståndsdom, säger Mikko Viitala, presschef på LKAB.
Gruvan i Malmberget riskerar enligt geologen Jennifer Brammer på Naturvårdsverket att släppa ut ”inte obetydliga mängder och halter av uran” till Lina älv. Brammer menar att enligt kraven som finns i dag ”kan bolaget ha svårt att få ett tillstånd för verksamheten i Malmberget”.
LKAB har lovat att rena vattnet från uran innan det släpps ut i älven. Enligt Naturvårdsverket kan det ta mellan tre och nio år innan reningen fungerar som tänkt.
– Med dagens utsläppskrav skulle reningen generellt sett behöva ske med andra metoder och vara mer omfattande. Att vänta in nya regler sparar förmodligen tid, resurser och kostnader, men exakt hur mycket är svårt att säga, säger Mikko Viitala.
– Vi bedömer att de föreslagna ändringarna kommer leda till mer ändamålsenliga tillståndsprocesser som är anpassade efter faktisk miljöpåverkan.
De nya reglerna är tänkt att träda i kraft i januari 2026. Nyligen avslutades remissrundan där tio av elva instanser, så som Statens geologiska institut och Havs- och vattenmyndigheten, motsatt sig förslaget. Något SVT Norrbotten tidigare rapporterat om.
Enligt myndigheterna saknas i dag en vetenskapligt prövad modell för att beräkna biotillgänglig koncentration av uran.
”Att införa ett sådant ska-krav, när det inte finns någon modell tillgänglig att använda för att uppfylla kravet, riskerar att leda till felaktiga bedömningar och omotiverade skillnader i tillämpningen mellan olika vattendistrikt”, skriver Statens geologiska institut.
Förhandlingarna om LKAB:s miljötillstånd återupptas i april nästa år. I nuläget finns inget besked från regeringen om hur de kommer gå vidare med förslaget eller när ett beslut kan fattas.
”Vårt förslag handlar om att ta hänsyn till hur livet i vattnet påverkas av uran. Det varierar mellan olika organismer, men också mellan olika vatten,” skriver klimat- och miljöminister Romina Pourmokthari i en kommentar till förslaget.
”Dagens regler behandlar alla vatten lika. Det är visserligen enkelt för myndigheter och domstolar, men det leder också till väldigt trubbiga krav.”
