Säkerhetsprövningar görs för att inte kriminella organisationer eller främmande makt ska få tillgång till känslig information som kan hota Sveriges säkerhet. I flera år har Säkerhetspolisen krävt skärpta regler för prövningarna, med särskilt fokus på de sökandes kopplingar till utlandet, som till exempel dubbelt medborgarskap. Säpochefen säger att svenska arbetsgivare varit ”för obekväma med att fråga efter någons ursprung”.
Parallellt med detta har säkerhetsprövningarna kritiserats för att vara omöjliga att förstå och överpröva för den enskilde.
När utredningen i frågan blev klar i december förra året blev Säpo delvis bönhörda. Varje grundutredning framöver bör innehålla frågor om anknytning till utlandet och dessutom vill utredaren att frågor om hälsotillstånd alltid ska ställas till den som testas. Däremot hade utredningen inga färdiga förslag på hur den enskildes rättssäkerhet ska kunna stärkas. Den överprövningsmodell som låg i uppdraget var inte färdigutredd.
Nu har remissinstanserna sagt sitt och Diskrimineringsombudsmannen är djupt oroad över konsekvenserna om förslaget blir till lagtext.
– Risken för diskriminering ökar alltid när utrymmet för skönsmässiga bedömningar är stort. Och vi anser att det är särskilt stora risker just vid prövning av anknytning till utlandet och vid bedömning av hälsotillstånd, säger DO:s utredare Olivia Novotny.
Polisförbundet har samma åsikt. Ordförande Katharina von Sydow hade velat se uttalade kompetenskrav på dem som ska göra intervjuerna. Men några såna finns inte med i förslaget.
– Så det kan ju vara vem som helst som gör dem, och då kan det också bli hur som helst. Vi vill att säkerhetsprövningar ska skötas av till exempel ett fåtal fristående myndigheter med speciellt utbildad personal för att få enhetliga och rättssäkra utredningar.
Just Polismyndighetens säkerhetsprövningar har uppmärksammats från flera håll under senare år. DN har avslöjat flera fall där poliser med kopplingar till kriminella slunkit igenom systemet, men facket har också hanterat många ärenden där aspiranter med utländsk bakgrund eller en uppväxt i utanförskapsområden tvingats bort från kåren – redan innan de fått börja. Ordföranden befarar att de bedömningarna inte varit tillräckligt kvalificerade.
– Vi måste kunna omhänderta de skillnader vi har som individer, även i detta avseende. Vi behöver mångfald, men då behöver vi också utredare som kan bedöma varje polis som unik person, säger Katharina von Sydow.
Och det redskapet tycker du inte ni får med den här utredningen?
– Nej. Det behövs tydliga riktlinjer angående anknytning för att förhindra generella bedömningar och missbruk av reglerna.
Men många remissinstanser tycker tvärtom, att utredaren varit för försiktig, och att lagstiftaren borde gå hårdare fram för att värna Sveriges säkerhet.
Utredningen skriver att man ”bör” fråga om kopplingar till utlandet och andra personliga förhållanden. Fortifikationsverket, Tullverket och Säpo är några av de myndigheter som tycker att det skulle stå ett tvingande ”ska” i stället.
Bevakningsbranschen menar att den risk för diskriminering som många varnar för finns, men måste accepteras. ”Ett missgynnande i diskrimineringshänseende i vissa fall får anses ha ett berättigat syfte, samt att åtgärden får anses vara både lämplig och nödvändig”, skriver deras organisation.
Och den möjlighet till insyn och överprövning som till exempel Diskrimineringsombudsmannen saknar och ser som ytterst angeläget att utreda och skyndsamt få på plats, vill Försvarets materielverk skrota helt.
”Det är ingen rättighet att inneha en tjänst i säkerhetsklass”, skriver FMV i sitt remissvar.
Redan innan utredningen blev klar kunde DN visa att arbetsgivare hade börjat sortera bort sökande med dubbelt medborgarskap från säkerhetsklassade tjänster. DN kunde dokumentera flera fall där svensk-iranier stoppats från rekryteringar på grund av sin bakgrund, utan individuell prövning.
Justitieminister Gunnar Strömmer (M) fördömde det beteendet.
– En automatisk bortsortering av sökande baserat på medborgarskap har inte stöd i dagens regelverk, och inte heller i de direktiv som vi lämnat till den här utredningen, sa Strömmer.
Diskrimineringsombudsmannen märker dock att anmälningarna fortsatt att strömma in.
– Vi ser att personer upplever att de automatiskt nekats en tjänst. Ibland uppges det tydligt att det är på grund av anknytning till utlandet, säger Olivia Novotny på DO.
Vad är egentligen risken med schablonmässiga bedömningar? ”Hellre det”, säger ju vissa som är oroliga för spionage.
– Jamen, det kränker ju grundläggande mänskliga rättigheter. Man har rätt att inte bli diskriminerad. Det tänker jag är nåt vi behöver hålla fast vid. Hårt.
Regeringskansliet arbetar nu med att analysera remissvaren för att i nästa steg komma med ett förslag till lagrådet. I nuläget finns ingen beslutad tidsplan för det arbetet.
