Achim Steiner har ett fullspäckat schema. Mellan möten och intervjuer har han hunnit besöka kronprinssessan Victoria, som är ambassadör för UNDP, och ska efter intervjun med DN till Utrikesdepartementet för att träffa Sveriges bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M).
Innan Sverigebesöket har han varit i Berlin för att medverka när Tysklands nya regering tar form och landets biståndspolitik diskuteras.
Hans budskap under mötena med Europas politiker är tydligt: När USA:s biståndspengar försvinner måste stödet från Europa stå stadigt.
– Just nu skakar hela systemet. I den här turbulenta tiden vill jag och UNDP se hur läget kan stabiliseras, säger han.
USA har under Donald Trumps ledning fryst pengarna från den amerikanska myndigheten för internationellt bistånd, USAID. Tidigare har USA varit ett av de länder i världen som har gett mest – 2024 stod landet för 42 procent av allt humanitärt bistånd som registrerades av FN.
Beslutet kommer enligt Achim Steiner innebära chockvågor som slår värst mot människor som redan är i nöd. Enligt den svenska biståndsmyndigheten Sidas analys kommer frysningen av USAID betyda att minst 34 miljoner människor står utan livsavgörande stöd om inte finansieringen återupptas.
Redan nu syns konsekvenserna. FN:s matprogram har slagit larm om sinande lager i flyktingläger. Program som erbjuder mediciner mot HIV, som haft USA som största bidragsgivare, kan snart tvingas stänga ner sin verksamhet.
– Vi måste i princip säga till människor att de inte längre kommer att få någon behandling. Om ingenting annat dyker upp kan det här bli en dödsdom för tusentals människor, säger Achim Steiner.
Andra organisationer och FN-organ som arbetar i tidigare krigsdrabbade länder, som Syrien och Irak, såg i princip över en natt hur miljarder kronor försvann från deras verksamhet.
Hålen i organisationers finansiering när pengarna från USAID försvinner, kommer vara svårt för Europas länder att täcka upp. Samtidigt menar Steiner att det blir desto viktigare att Europa inte går samma väg som USA – något som han ser tendenser till i dag.
Flera europeiska länder har skurit ner i sina biståndsbudgetar. Även Sveriges bistånd kommer att minska från 56 till 53 miljarder kronor nästa år.
– Europa har inte varit långt bakom USA i att skära ner i humanitärt bistånd och utvecklingsorganisationer. Så Europa behöver tänka om. Vi kan inte göra samma val som USA.
Achim Steiner pekar på att det i många europeiska länder finns en bild av biståndspengar som verkningslösa. Varför lägga pengar på ett projekt på andra sidan jordklotet, när det finns akuta problem inom landet?
– För det första betraktar vissa biståndspengarna som att det inte riktigt har en särskilt stor påverkan. För det andra att det tar pengar från inhemska prioriteringar, och för det tredje tänker man: varför ska vi egentligen bry oss?
Men om framtida katastrofer ska undvikas, menar Steiner att länder inte enbart kan se till problemen inom landets gränser. De stora säkerhetsriskerna för länder handlar inte endast om krig i vår geografiska närhet. Även saker som pandemier och klimatförändringar är verkliga hot mot länder och för att lösa de problemen fungerar det inte att länder vänder sig inåt.
– Det är inte science fiction-scenarion längre. Om man inte adresserar problemen, skapas verkliga risker. Vi kan göra någonting åt det, men inte genom att länder vänder ryggen mot resten av världen.
Läs mer:
Unwra: Våra värsta farhågor har besannats
USAID:s personal ombedd att inte gå till jobbet
