Två specialrapportörer om mänskliga rättigheter och urfolks rättigheter från FN, Bernard Duhaime och Albert K Barume, har skickat ett gemensamt brev till Sveriges utrikesminister, som DN tagit del av. Där kritiserar de hur regeringen behandlar Sanningskommissionen för samerna.
Det var 2021 som den förra regeringen tillsatte kommissionen för att kartlägga och sprida kunskap om hur staten har behandlat samerna, och hur historiska oförrätter och övergrepp påverkar villkoren för Europas sista urfolk i dag. Kommissionen ska även lämna förslag på åtgärder som bidrar till upprättelse och främjar ett livskraftigt samiskt samhälle.
I december i år ska en rapport vara färdig.
Men regeringen har i år bara beviljat kommissionen två tredjedelar av vad man begärt – knappt 10 miljoner kronor i budget.
FN-rapportörerna skriver att de ”med oro” noterar en otillräcklig budgettilldelning och att det kan påverka institutionens förmåga att effektivt utföra arbetet och fullfölja sitt mandat inom den utsatta tidsramen. Kommissionen saknar också sedan en tid ordförande – och att sammansättningen inte upprätthålls lyfts också av rapportörerna.
De påminner i brevet om att internationell rätt inte tillåter att ekonomiska begränsningar hindrar statens skyldigheter gällande mänskliga rättigheter.
Det är inte första gången Sverige får internationell klander för hur staten hanterat urfolket. I flera fall har FN kommit med kritik och senast i november kritiserade Europarådet att samerna inte får tillräckligt inflytande över beslut om exploatering på deras marker.
Maria Hagsgård är en av Sanningskommissionens ledamöter. Hon är jurist, har jobbat som domare i många år och bland annat lett arbetet i Europarådets expertkommitté för skydd av nationella minoriteter, och välkomnar FN-kritiken mot regeringen. Hon säger att man nu bland annat inte kommer att kunna anlita en jurist eller bedriva det slutgiltiga analysarbetet som planerat.
– Det gör att vi inte kommer att ha resurser för att färdigställa arbetet på ett adekvat sätt, säger Maria Hagsgård.
Hon är kritisk till det hon upplever som ett lågt intresse hos regeringen att lyfta samers rättigheter – något hon även ser i andra sammanhang. Man har även begärt förlängd tid, vilket inte hörsammats.
Vid ett möte med regeringen lyfte Sametingets styrelse frågan med regeringen. Marie Persson Njajta är styrelseledamot och sammankallande för Sametingets styrgrupp för sanningskommissionen.
– Vi ser allvarligt på det här. De är nu i ett viktigt skede och måste kunna genomföra sitt arbete på ett bra sätt. Det handlar även om sanningskommissionens förtroende, säger hon.
Även Jenny Wik Karlsson, verksamhetschef och förbundsjurist vid Svenska samernas riksförbund, SSR ser budgetfrågan för Sanningskommissionen som en del i något större. Hon lyfter att regeringen i november valde att lägga ned Renmarkskommittén, efter att den kommit fram till att samebyarna skulle ha ensam rådighet över småviltsjakt och fiske på statens mark.
– Man lade ned renmarkskommittén för att det kanske inte pekade mot det politiska håll som man önskade. Man har inte tillsatt en ordförande till Sanningskommissionen, och nu detta. Jag är inte förvånad, säger Wik Karlsson och fortsätter:
– Det är sorgligt, för det är ett tydligt signalvärde från staten. Konsekvenserna är att man både osynliggör och marginaliserar resultatet av kommissionens arbete.
Utrikesministern hänvisar till kulturminister Parisa Liljestrand (M) som skriver i ett mejl att Sanningskommissionen har ett omfattande och viktigt uppdrag. Hon skriver vidare att kommissionen totalt har tilldelats 35 miljoner kronor för åren 2022–2025.
”Sanningskommissionens anslag per helår har inte heller minskat. Under 2024 tilldelades kommissionen drygt tio miljoner kr för hela året, och för 2025 är budgeten knappt tio miljoner men för en period om enbart 11 månader. Detta då slutredovisningen ska ske den första december. Tilldelningen bedöms vara tillräcklig för att kommissionen ska kunna fullgöra sitt uppdrag.”
