Han har dokumenterat de senaste årens gripanden på Kuba åt FN:s arbetsgrupp för godtyckliga frihetsberövanden. I den senaste rapporten har han koncentrerat sig på gripandena som gjordes efter den stora demonstrationen på Kuba sommaren 2021.
De ständiga elavbrotten hade gjort kubanerna så desperata att de trotsade enpartistatens mötesförbud och protesterade öppet mot bristen på mat, sjukvård, bensin och elektricitet. Dagen efter slog regimen till med järnhand och gjorde 1 500 godtyckliga gripanden.
FN:s utredning visar att flera av de gripna inte informerades om varför de greps. De fick inte se någon häktningsorder och blev inte informerade om sina juridiska rättigheter. Vissa av de gripna hölls isolerade i flera veckor utan möjlighet att kontakta sina familjer. Många fick inte ens tillgång till advokat. FN:s arbetsgrupp menar att regimens agerande syftade till att tvinga de gripna till tystnad, samt att avskräcka från nya protester.
Människorättsadvokaten Javier Larrondo, som är chef för organisationen Prisoners Defenders, gläds över att FN:s arbetsgrupp valt att fördöma gripandena.
– Det är historiskt. Det är viktigt för att diskussionen om Kuba, i Europa och den demokratiska världen, ska bli korrekt, säger han.
På grund av att det är så gott som omöjligt att arbeta som internationell utredare på Kuba är han lättad över att FN:s arbetsgrupp lyckats kartlägga flera av fallen.
– För en diktatur är det mycket lätt att gripa, fängsla och tortera tusentals personer. Att bevisa att de är oskyldiga är betydligt svårare, säger han.
Kuba genomlever sin värsta kris sedan revolutionen 1959. Det saknas livsmedel, bränsle, mediciner och elektricitet. På grund av att Venezuela inte längre kan skänka lika mycket olja som tidigare fungerar inte heller kollektivtrafiken. Det är också väldigt svårt att ta sig mellan olika städer på ön. Den som inte har tillgång till amerikanska dollar har även svårigheter att köpa hygienartiklar som tvål, schampo och tandkräm.
Efter att regimen krossade protesterna under sommaren 2021 har uppemot 850 000 kubaner lämnat landet, enligt organisationen Prisoners Defenders. Det är nästan en tiondel av befolkningen. Många har flytt till USA, men flera har också migrerat till Mexiko och andra spansktalande länder i Latinamerika.
Läs mer:
Kuba mörklades – för femte gången på ett år
Henrik Brandão Jönsson: USA:s största hangarfartyg skrämmer Venezuela till mobilisering
