Det var efter ett långt jobbpass som 21-åriga Ayla Rostami hittade mejlet från Migrationsverket i sin inkorg. När hon öppnade det och läste att hon skulle utvisas till Iran fick hon en chock.
Historien om Ayla Rostami var en av de första att väcka liv i debatten om de så kallade tonårsutvisningarna. Det var ett av de första uppmärksammade fallen av unga vuxna som hamnat i kläm på grund av den nya migrationslagstiftningen. Hon skulle utvisas ensam till Iran, familjen skulle få stanna i Sverige.
Orsaken till tonårsutvisningarna är de skärpta migrationsreglerna. 2016 infördes tillfälliga uppehållstillstånd som huvudregel, och invandrare kunde söka permanent uppehållstillstånd först efter tre år i Sverige. Om en ungdom i en familj då hunnit fylla 18 år kunde den inte längre ses som en del av sin familj utan behövde ha egna skäl för att få uppehållstillstånd.
Möjligheten för unga vuxna att få stanna på grund av ”särskilt ömmande omständigheter”, till exempel utbildning och uppväxt i Sverige, togs bort av Tidöpartierna 2023. Socialdemokraterna röstade också ja.
Efter att fallen med de många unga som hamnat i kläm fått stor uppmärksamhet gick Tidöpartierna ut med att de skulle stoppa tonårsutvisningarna.
Samma dag som beskedet kom sa Johan Forsell till DN att unga som redan fått ett utvisningsbeslut nu kunde överklaga och att deras ärende då skulle bedömas enligt den nya lagen om den hunnit träda i kraft, så länge beslutet inte vunnit laga kraft.
DN träffade då Ayla Rostami, Jomana Gad och Diya Hassan, som var hoppfulla efter beskedet. Nu är det hoppet borta.
– När regeringen sa att de kommer att stoppa tonårsutvisningarna så var det folk som skrev grattis till mig, och jag var hoppfull. Men nu händer ingenting och mitt utvisningsbeslut ligger kvar, även om det inte vunnit laga kraft, säger Ayla Rostami.
Migrationsverket verkställer för närvarande inga utvisningar till Iran på grund av säkerhetsläget, men hon är orolig för vad som kommer att hända när läget förändras.
Jomana Gad är 19 år och kom till Sverige från Egypten 2011, tillsammans med sin familj. Hon var då fyra år gammal, och har bara gått i skolan i Sverige. Nu går hon sista terminen på gymnasiet. Hennes familj har fått permanent uppehållstillstånd och hennes bror har fått svenskt medborgarskap. Hon ska utvisas.
– De tycker att jag kan klara mig själv eftersom jag är 19 år och de säger att jag inte har någon anknytning till Sverige. Men de bryr sig inte om att jag har bott här sedan jag var fyra år, att jag fortfarande går gymnasiet, att min familj är här och att jag inte har varit i Egypten sedan jag var fyra år, säger hon.
Nu vet hon inte om hon ska planera för framtiden eller inte.
– Jag lever i ständig oro och kan inte fokusera på mina studier. Ansökan till högskolan är öppen men jag vet inte om jag ska ansöka eller inte. Mitt liv känns så kaos just nu, säger Jomana Gad.
Tony Haddou är riksdagsledamot och Vänsterpartiets migrationspolitiska talesperson, och en av de politiker som varit mest aktiva i debatten om tonårsutvisningarna. Han har haft kontakt med flera av ungdomarna som fått besked om att de måste lämna landet.
– Beskedet från regeringen om att stoppa utvisningarna kom bara för att tysta kritiken. Dagen efter var det någon som fick ett nytt utvisningsbeslut. Alla gamla beslut ligger kvar, även de som inte hunnit vinna laga kraft, säger han.
Att han varit så engagerad i debatten är av flera anledningar, berättar han.
– Vi vill ha en human migrationspolitik och vi har nu en högernationalistisk regering som bedriver en omänsklig politik. Det skadar både individer och Sverige, och regeringen har lurat det svenska folket. De sa att de skulle utvisa kriminella, men utvisar i stället barn och tonåringar.
Vänsterpartiet och Miljöpartiet har lagt flera motioner om att stoppa utvisningarna. Alla har röstats ner. Den sista föll med en röst.
– En förkrossande majoritet i Sverige är emot detta och vill inte se de här utvisningarna, säger Tony Haddou.
Migrationsminister Johan Forssell kommer senast i maj att presentera den nya lagen som ska stoppa tonårsutvisningarna. Det är ännu inte klart exakt hur den kommer att se ut, men han öppnar för att den kan omfatta fler än bara nya ärenden.
– Jag tycker det är rimligt att den ventil vi tar fram också omfattar den som har pågående ärende. Även de som redan har fått ett första beslut ska kunna omfattas. Det skulle kunna innebära att ärenden skickas tillbaka till Migrationsverket, säger han.
Kan man då vänta sig att det blir så?
– Vi kommer att presentera det så fort det är klart. Men du hör vad jag tycker är rimligt, säger Johan Forssell.
För Diya Hassan, som ska utvisas till Irak, är beskedet inte någon tröst. Hon har överklagat sitt beslut, men har inte något hopp. Hennes föräldrar och bror får stanna i Sverige, men hon anses inte ha någon anknytning till Sverige.
– Ingenting har förändrats, jag trodde att det skulle göra det. Och man vet inte när man får sitt beslut, det kan vara imorgon och det kan vara om ett år. Det är det som är så psykiskt svårt. Många av oss har väntat i mer än två år nu, säger hon.
Läs mer:
Rektorn om de utvisade barnen: ”Plötsligt står en stol tom”
