![](https://i1.wp.com/static.bonniernews.se/gcs/bilder/dn-mly/149eef58-9168-4c74-be78-6a7cde4f0a97.jpeg?interpolation=lanczos-none&fit=around%7C1024:576&crop=1024:h;center,top&output-quality=80&w=1200&resize=1200,0&ssl=1)
Ett av Kriminalvårdens viktigaste mål är att minska återfall i brott. Myndigheten står just nu inför en rekordstor utbyggnad och tredubbla antalet platser på häkten och anstalter till 2033 – eftersom inflödet av intagna är så högt.
Bakgrunden är att allt fler döms för brott och att straffen blir längre, en utveckling som väntas fortsätta med regeringens omläggning av kriminalpolitiken.
Kriminalvården har själv uttryckt oro för att behandlingsverksamheten ska bli lidande. Det har redan skett, bekräftar Riksrevisionen efter en granskning av åren 2018–2023.
– Plats- och personalbristen påverkar allt i Kriminalvården. Och det gör ju att det är svårt för dem att lyckas med behandlingen, säger Jenny Lee på Riksrevisionen, projektledare för granskningen.
I fjol var det bara 22 procent på anstalt och 13 procent inom frivården som behövde behandling som faktiskt fullföljde ett behandlingsprogram, enligt Riksrevisionen. Att behandlingsverksamheten inte är tillräckligt utbyggd har varit ett problem länge, men överbeläggningen har förvärrat situationen.
– Väldigt många fler har behov av de här programmen. Det här är människor som samhället misslyckats med, som behöver hjälp , säger Jenny Lee.
Platsbristen har gjort att Kriminalvården har gått upp i stabsläge. Intagna får dela på rum som är byggda som enkelrum och andra utrymmen, som besöksrum, görs löpande om till boenderum. Beläggningsgraden för fasta platser har legat på närmare 130 procent på fängelserna under våren.
– Då tar man alla lokaler i anspråk. Det blir en trängsel som gör att det kanske inte ens finns lokaler att ha de här behandlingsprogrammen i, säger Jenny Lee.
Att prioritera sysselsättning och behandling är också en fråga om säkerheten på anstalterna, påpekar Lee.
– Kriminalvården är medvetna om detta och gör sitt bästa. Samtidigt har de varit i stabsläge under en längre tid och det är inte en enkel sak att lösa. Men de behöver prioritera behandlingsverksamheten, säger hon.
Justitieminister Gunnar Strömmer (M) välkomnar granskningen, och understryker att Kriminalvården är mitt uppe i en omfattande expansion.
– För regeringen är det ett väldigt viktigt led att i den expansionen också utveckla verksamhetens innehåll. Fler personer kommer att sitta i fängelse under längre tid framöver, säger han.
Att fler döms till längre straff ska inte ske på bekostnad av behandlingsverksamheten, enligt Strömmer.
– Tvärtom kan man säga att längre straff i flera fall leder till bättre förutsättningar att bedriva behandling eller utbildning, säger justitieministern.
Han är medveten om att samhällsutvecklingen och regeringens straffskärpningar lett till ett hårt tryck på Kriminalvården.
– Ingenting av det står i något slags motsatsförhållande till att bedriva en meningsfull verksamhet i kriminalvården, säger Strömmer, som tillägger att överbeläggningen ska hanteras genom utbyggnaden.
– Men det är helt riktigt att utbyggnaden av kriminalvården kom i gång alldeles för sent. Om vi tittar tio år bakåt i tiden så har det inte fattats tillräckligt långsiktiga beslut om kriminalvårdens expansion för att undvika den här typen av effekter.
DN har sökt företrädare för Kriminalvården.
Läs mer:
Akut platsbrist på fängelser och häkten – Kriminalvården i stabsläge
Rekordstor utbyggnad av landets fängelser: ”Vår politik får avsedd effekt”