Resultatet av den utredning regeringen tillsatt för att få bukt på ordningsstörningar på svenska idrottsläktare presenterades på måndagen – med elitfotbollen i fokus.
Där finns bland annat flera förslag på straffskärpningar och ny lagstiftning.
– Jag tycker att det dels är viktigt att utredarna trycker på att vi ska värna om allt det positiva som finns i svensk läktarkultur, dels att man pekar på att exkluderingsstrategin måste vara det som vi fortsätter att jobba efter. Det tycker jag är positiva delar, säger Fotbollförbundets ordförande Simon Åström och fortsätter:
– Sedan tycker jag också, givet hur diskussionerna har gått de senaste åren och att alla är överens om att exkluderingsstrategin måste vara den princip vi förhåller oss till, att det är efterfrågat att det finns fler verktyg som stödjer det arbetet.
Fotbollförbundet skriver på sin hemsida att alla goda krafter nu behöver arbeta tillsammans – så kommer fotbollen att kunna enas i detta?
– Jag tror att det inte finns någon quick fix. Det här är inte är ett svenskt problem, det är ett globalt problem. Det finns ingenstans i världen där man fullt ut lyckats komma tillrätta med de här utmaningarna, säger Simon Åström.
Förbundsordföranden pekar på att man samtidigt bör vara medveten om och beredd på att det handlar om ett långsiktigt arbete.
– Men där vi successivt behöver se en positiv förändring i både hur vi jobbar med de repressiva verktyg som finns och de normförskjutningar som krävs för att bli av med de värsta ordningsstörningarna.
Blir det än viktigare med den normativa delen i och med det här paketet med stort fokus på repression som nu presenterats?
– Jag skulle nog egentligen säga att den delen alltid är viktig att jobba med, säger Åström.
– Men det är det här konkreta förslaget som ligger på bordet, och vi ska så klart internt inom förbundet sätta oss in i detaljerna, se hur vi ska bereda ett svar i den här remissrundan.
– Självklart kommer vi också se till att under den här perioden ha en god dialog med alla intressenter, för att det här är någonting konkret att diskutera och se som en del i verktygslådan – men vi ska också vara medvetna om att det finns andra delar vi behöver jobba med parallellt.
Förslagen från regeringens utredare väntas i första hand påverka läktarna tillhörande de svenska elitfotbollsklubbarna på herrsidan.
Per Eliasson är säkerhetschef på Svensk elitfotboll, intresseorganisationen för de 32 klubbarna i allsvenskan och superettan. Han konstaterar precis som Åström att det som verkar vara en utgångspunkt i exkluderingsstrategin är positivt.
– Vi kan konstatera att det Anders Hübinette lägger fram är verktyg för exkluderingsstrategin, för att kunna utveckla exkluderingsstrategin, säger Eliasson.
Säkerhetschefen säger att den delen kring att kunna förenkla delning av kameramaterial är ”väldigt central” – där det jobbas även med fotbollens eget regelverk.
– Just för att på ett rättssäkert sätt kunna identifiera och lagföra personer.
En annan punkt som utredaren föreslår är en särskild straffskala för ”de grövsta pyroteknikbrotten” med fängelse lägst sex månader och högst två år.
– Där är det väl inte någon av våra klubbar som har några synpunkter. Kastar man pyroteknik mot spelare, på varandra, mot individer som befinner sig i en oskyddad miljö…
– Att det kommer en ny straffskala på det är rimligt.
Per Eliasson berättar att de nu kommer att sätta sig in i utredningen i sin helhet, och titta på det tillsammans med medlemsföreningarna.
Har det framkommit några frågetecken eller någon oro från klubbhåll hittills?
– Det är klart att det finns lite frågetecken vad gäller hanteringen av förändringarna i ordningslagen, med de påföljder som blir där.
Eliasson fortsätter:
– Det är så klart rimligt att vi har en diskussion kring detta, att titta på konsekvenserna av allt detta.
– Det här är ett förslag. Alla 32 klubbar är ju föremål för att vara remissinstans – och där är det viktigt att vi tar den möjligheten, ger synpunkter och inspel, så att det här blir så träffsäkert och så bra som möjligt.
I sammanhanget ska också nämnas att regeringens utredare visserligen haft stort fokus på fotbollen, men att förslagen trots allt handlar om svenska idrottsarrangemang och inte enbart fotbollen.
Riksidrottsförbundets säkerhetsansvariga Lena Sahlin ser positivt på den föreslagna möjligheten att kunna dela kameramaterial på annat sätt framöver.
– Detta är en fråga som Riksidrottsförbundet, tillsammans med ett antal medlemsförbund, har drivit under en längre tid. Vi ser detta som helt avgörande för att, på ett rättssäkert sätt, kunna identifiera, lagföra och stänga av de individer som begår brott i samband med idrottsevenemang, säger hon i ett pressmeddelande.
Vad gäller lagförslagen om skärpt syn på brott kopplat till ordningslagen och tuffare tillträdesförbud konstaterar Sahlin att de allra flesta arrangörer av idrottsevenemang ”aldrig kommer behöva tillämpa de lagförslag som utredaren presenterar”.
– Men det är viktigt att det finns kraftfulla verktyg att ta till för att stänga ute de individer som begår brott utan att det drabbar oskyldiga besökare.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.
Läs mer:
Förslag mot läktarstök kan bli lagar 2026
Gunnar Strömmer: ”Vi gör ett vägval i att inte gå tillbaka till kollektiv bestraffning”
Supporterbas: ”Får inte glömma bort att frågan är mycket bredare”
DN Debatt: ”Alla brott på läktaren ska leda till tillträdesförbud”
