Snöblandat regn blåser Göran Eriksson i ansiktet när han går längs älven utanför hamnkontoret i Göteborg. 52-åringen är högsta chef för ett kommunalt bolag med globala kontakter. Göteborgs hamn beskrivs som ett nav som ”länkar samman Skandinavien med världen”.
– Inom hela näringslivet vill vi ha lika spelregler globalt. Annars finns det risk att man exporterar sina miljöproblem – och sina miljöbrott – till ett land där man inte har lika stark lagstiftning, säger han.
Vd:n för Göteborgs Hamn AB är en av flera svenska näringslivsprofiler som uttalat sitt stöd för en skärpt lagstiftning mot ekocid – miljömord. Gruppen vill att Romstadgan, som avgör vilka fall som kan tas upp i den internationella brottmålsdomstolen i Haag, utvidgas. Utöver folkmord, aggressionsbrott, krigsbrott och brott mot mänskligheten bör domstolen kunna fälla ansvariga för storskalig miljöförstöring, enligt företagsledarna.
– Det är ju ändå så att ekosystemen och de biologiska systemen är helt grundläggande för mänsklig fortsatt existens. Så det är klart att vi behöver ha en skärpt lagstiftning på området, säger Göran Eriksson.
Men förslaget är inte nytt.
*****
Under Vietnamkriget på 1960-talet sprayade amerikanska styrkor miljoner liter växtgift över den vietnamesiska djungeln. Medlet, som kallades Agent Orange, fick löven att falla från träden och gömställena för gerillakrigarna i FNL att försvinna. Giftet beräknas ha gett en miljon människor allvarliga hälsoproblem och orsakat skador som ärvts i flera led.
Skadorna var oåterkalleliga, konstaterade den amerikanska biologen Arthur W. Galston, som på en konferens i Washington år 1970 föreslog ett internationellt förbud mot vad han beskrev som ekocid – miljömord.
Termen återanvändes två år senare av Sveriges dåvarande statsminister Olof Palme. I sitt tal på FN:s miljökonferens i Stockholm 1972 sade socialdemokraten att ekocid är en fråga som ”oundgängligen kräver hela världens uppmärksamhet”.
När den internationella brottmålsdomstolen i Haag, ICC, etablerades kring millennieskiftet diskuterades möjligheten att låta domstolen hantera ekocid. Men länderna kunde inte komma överens. I den sista versionen av Romstadgan hade brottet strukits.
På senare år har en rad olika organisationer och nätverk grundats med målet att utvidga stadgan. Hit räknas det initiativ som Göran Eriksson ställt sig bakom – Ecocide Law Alliance.
*****
– Jag tror inte att de flesta tänker ”what’s in it for me?” Utan jag tror att de flesta tänker: ”finns inte det här brottet redan?”
Ecocide Law Alliances styrelseordförande, Nina Macpherson, har bjudit in företagsledare, jurister och experter på miljörätt till ett seminarium i Göteborg. Göran Eriksson är på plats, liksom den tidigare Volvo-vd:n Leif Johansson. Alla talare är rörande överens – global lagstiftning gynnar både klimatet och företagen. En kriminalisering av ekocid är en sorts lägstanivå, ett sätt att dra en gräns för hur mycket man får förstöra.
Det talas mycket om greenwashing. Finns det en risk att företagen skriver under på det här för att det känns lättare än att ta itu med sådant man tycker är svårare här och nu?
– Jag skulle säga nej, det här är ju bara en fråga om att visa att man tycker att det här brottet ska finnas. Det är klart att man måste bidra till och prata om klimatomställningen, säger Nina Macpherson.
Men medan medlemmarna i nätverket har bestämt sig är regeringen avvaktande. När utrikesminister Maria Malmer Sternergard (M) i fjol tillfrågades om hur hon ser på förslaget svarade hon genom att beskriva utmaningarna det skulle innebära. När stadgan utvidgades förra gången, med aggressionsbrottet, hade det tagit tolv år för länderna att enas.
– En slutsats av detta är att Romstadgan nog inte bör öppnas upp, annat än om det finns mycket starka skäl och förutsättningar för ett brett stöd bland stadgeparterna. Det bedömer regeringen att det inte finns för ekocid i dag, sade utrikesministern i riksdagen.
*****
Inne på hamnkontoret i Göteborg konstaterar Göran Eriksson att den politiska debatten om krig och handelshinder just nu överskuggar klimatfrågan.
– Men jag tycker ändå att det finns ett genuint intresse för de här frågorna, inte bara hos oss i Göteborgs hamn utan också bland branschkollegor i andra delar av Sverige och utomlands, säger han.
Läs mer:
”Många chefer skulle kunna dömas för ekocid”
Det var ”väldigt, väldigt bråttom”, insåg Olof Palme redan 1972
