DN har i flera artiklar berättat om äldre och anhöriga till äldre och funktionsnedsatta som vittnar om problem med digitaliseringen. Många läsare har bekräftat problemen när bankärenden ska göras – oftast kopplat till bank-id.
Mia-Marie Hammarlin, lektor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Lunds universitet, har i en studie tittat på förhållandet mellan bank-id och äldre. Studien bygger på intervjuer med 22 personer med en genomsnittlig ålder på 81 år.
Resultatet visar att många äldre upplever att de känner sig tvingade att skaffa e-legitimation när alternativen försvinner.
– Slutsatsen är att ju mer samhällsviktig den här tjänsten blir, desto större blir konsekvenserna för dem som känner att de inte riktigt behärskar den, säger Mia-Marie Hammarlin.
Hon har urskilt två grupper. Den ena känner sig trygg med tekniken medan den andra är osäker och upplever den som komplicerad och riskfylld.
– Det är en betydligt mer komplicerad bild än den som ofta kommuniceras av banker och myndigheter. Bank-id beskrivs ofta som enkelt och säkert. Men för många äldre är det någonting man känner sig tvingad att använda för att fungera som medborgare, konstaterar hon.
– Man har inte varit tillräckligt benägen att lyssna på dem som menar att på grund av att de känner sig tvingade att skaffa bank-id upplever en ökad osäkerhet, säger Mia-Marie Hammarlin.
Det beror i synnerhet på rädsla för bedrägerier. De känner också att ansvaret för säkerheten har flyttats från bankerna till dem själva, visar studien.
– Jag har sett exempel på hur man gärna använder lösenord på lappar, därför att man lätt glömmer sin kod. Men då ökar riskerna, menar Mia-Marie Hammarlin.
En del väljer också helt bort att skaffa bank-id för att slippa bedrägerier. En viktig räddningsplanka är det som forskarna kallar varma experter.
– Det är barn, barnbarn, partners eller vänner som hjälper till för att man ska kunna använda digitala funktioner och bank-id.
Hon efterlyser lite större ödmjukhet hos bankerna. Hon pekar på att de dominerat utvecklingen av legitimationer och att bank-id kräver omfattande kunskap och tillgång till smarttelefon eller surfplatta, för att fungera.
– Generösare öppettider på kontoren och att bevara de analoga vägarna vore bra, konstaterar Mia-Marie Hammarlin.
Moa Petersen, docent i digitala kulturer vid Lunds universitet menar att det finns en mörk baksida av digitaliseringen. Hon har tittat på processen mot ett kontantlöst samhälle.
I en studie intervjuade hennes grupp 35 personer. Där ingick 22 personer som var beroende av enbart kontanter. Det handlar om människor som lever i ekonomisk och social utsatthet och av olika skäl står utanför de digitala betalningssystemen.
– Det som slår oss är hur djup uppgivenheten är. Det handlar inte bara om att det blir krångligare att betala, utan om en känsla av att inte längre kunna delta i samhället på samma villkor som andra. Att inte kunna ta sig in i systemet, säger Moa Petersen.
Hon pekar på att det är svårt för den här gruppen att sköta vanliga ärenden. Som att åka buss, betala en räkning eller betala för ett läkarbesök.
– Sådant som andra gör på några sekunder i telefonen kan kräva att du tar dig fysiskt mellan olika platser, köar och anpassar dig efter öppettider, säger Moa Petersen.
Hon menar att frågan varför man inte får välja enbart kontanter när det är ett lagligt betalningsmedel är svår att svara på.
– Det har aldrig funnits något uttalat politiskt mål att Sverige ska bli kontantlöst. Utvecklingen har i stort lämnats åt marknaden, samtidigt som digitalisering har betraktats som något positivt och närmast oundvikligt, säger Moa Petersen.
Fakta bank-id
● Svensk e-legitimation som används för att styrka identitet och signera avtal digitalt.
● Cirka 8,7 miljoner använder bank-id.
● Utvecklas av bolaget finansiell ID-Teknik bid som ägs av Swedbank, Handelsbanken, SEB, Länsförsäkringar Bank, Skandiabanken och Danske Bank.
Läs mer
96-åring tvingas åka till Stockholm
Svårt för många äldre att använda bank-id
Flera bank-id-problem när dottern behöver hjälp
Så gör du när en anhörig behöver hjälp