Dörren öppnas till rummet på Sahlgrenska sjukhusets BB-mottagning. Det är november 2023 och Fanny Plato och hennes man är där med sina två söner, knappt ett dygn gamla. Familjen har åkt till sjukhuset för en kontroll av det ena barnet, men tvillingarna har fötts hemma i deras bostad.
En enhetschef kommer in och berättar att sjukhuset ska anmäla barnmorskan Agneta Bergenheim som bistått vid tvillingförlossningen till Ivo, Inspektionen för vård och omsorg.
– Jag fattade inte vad syftet var. Allt hade ju gått bra och det var mitt val, inte Agnetas, säger Fanny Plato om händelsen.
– Att de valde att anmäla tror jag bara handlar om makt.
Sverige är ett av de länder i världen med lägst barn- och mödradödlighet, något som forskningen tillskriver den goda tillgången på utbildade barnmorskor under graviditet och förlossning.
Idén om att föda utan vårdens inblandning – antingen genom hemförlossning eller med en så kallad fysiologisk förlossning – finns trots det kvar och de senaste åren har den återigen fått starkare fäste i samhället.
Förespråkarna menar att vårdens rutiner bidrar både till traumatiska förlossningsupplevelser och till faktiska komplikationer. Motståndarna pekar på osäkert vetenskapligt underlag, att resurser bör prioriteras för medicinskt mer behövande och hur utelämnade patienterna är om något går snett.
Medan Ivo genomför en stor granskning av 36 hembarnmorskor anklagas myndigheterna för att bedriva en ”häxjakt” och försöka tvinga kvinnor till sjukhus, i en debattartikel tidigare i oktober.
– Det har skett en polarisering mellan lägren som är väldigt sorglig och som främst drabbar de födande kvinnorna, säger Helena Lindgren, professor i reproduktiv hälsa på Sophiahemmet högskola.
Agneta Bergenheim gick emot Socialstyrelsens riktlinjer när hon förlöste tvillingar i hemmet. I sin anmälan skriver Region Västra Götaland att hon genom sitt agerande utsatt ”både moder och barn för undvikbara risker” och att man befarar att Bergenheim ”kan utgöra en fara för patientsäkerheten”
I oktober stoppade Ivo Agneta Bergenheims verksamhet med motiveringen att brister i vården gett upphov till ”påtaglig fara för patienters liv, hälsa eller personliga säkerhet”. Ivo nämner bland annat att hemförlossningar utförts i strid med Socialstyrelsens riktlinjer och att medicinska bedömningar inte skett i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet.
Med över 30 års erfarenhet som hembarnmorska är Agneta Bergenheim en av förgrundsgestalterna i rörelsen. Hon tänker inte följa förbudet, vilket hon överklagat. Likt Fanny Plato ser hon beslutet som ett uttryck för ”kontrollbehov”.
Hon tror att tvillingförlossningen gick bra just för att den inte skedde på sjukhus.
– Det handlar inte om tur, utan det är för att vi lät henne skapa förutsättningarna hon inte fick på sjukhus.
Hon berättar att hon ofta utgår från egna erfarenheter snarare än vetenskap, bland annat när hon gör riskbedömningar och avgör om bristningar måste sys.
Agneta Bergenheim tror inte att den minskade barna- och mödradödligheten i Sverige är förlossningsvårdens förtjänst.
– Otrygghet och stress minskar värkarna, då får man värkstimulerande och farmakologisk smärtlindring. Det är jättebra att det dör färre i dag än någonsin tidigare, men förlossningsvården är en väldigt liten del av detta.
Antalet hemfödslar har legat på omkring 100 kvinnor per år i Sverige i flera decennier, säger Helena Lindgren.
– Det går varken upp eller ner. Vi har en grupp som av olika skäl väljer att föda hemma och den måste hanteras, vad man än tycker, säger hon.
Att det är så få kvinnor gör det svårt att dra säkra slutsatser från den svenska statistiken. Mycket kunskap kommer i stället från Nederländerna, Storbritannien och Kanada, där fler hemförlossningar sker.
– Man har sett att hemförlossningar blir säkrare om de är integrerade i det ordinarie vårdutbudet. Då är kontrollen bättre och barnmorskornas kan ha läkemedel och får fortbildning, säger Helena Lindgren och fortsätter:
– Den enskilt viktigaste faktorn är tillgång till en utbildad barnmorska med rätt läkemedel och utrustning. Och möjlighet till en snabb överföring till sjukhus vid komplikationer.
Att erbjuda hemförlossningar är lågt prioriterat av den regionala vården. Socialstyrelsen motiverar det med att hemförlossningar berör endast de friskaste patienterna.
”Det är viktigare att säkra resurser för patientgrupper som har hälsotillstånd med större svårighetsgrad”, står i Socialstyrelsens riktlinjer.
I dag erbjuds regionala hemförlossningar i mycket liten utsträckning. Majoriteten hembarnmorskor är privata och bekostas av kvinnan.
– Det är en jättesorglig utveckling i Sverige, att man valt att lämna de här kvinnorna utan stöd. En vacker dag har vi en mamma som dör för att ingen tagit ansvar, säger Helena Lindgren.
Regnkläder sprids över hallgolvet och mackor bres, i kedjehuset utanför Stockholm dit Fanny Plato och familjen flyttat sedan pojkarna föddes. Efter förskola och skola ska tomma magar fyllas på innan matlagning och kvällsaktiviteter.
Det var mellan sin andra och tredje graviditet som Fanny Plato fick upp ögonen för fysiologisk förlossning. Men vid tvillingbeskedet svängde hon först i övertygelsen att nästa förlossning skulle ske hemma.
– Jag var jättebesviken, jag hade planerat att föda hemma men tänkte att då måste det bli på sjukhus, säger hon.
Fanny Plato satte upp villkor för förlossningen: Ingen i gångsättning, ingen CTG som mäter barnens hjärtljud, inga kontroller av livmodertappen, ingen bedövning. Hon ville föda i vatten med så lite personal i rummet som möjligt.
När vården inte kunde möta alla krav började hon utan läkarnas vetskap åter planera en hemförlossning. Tiden för igångsättning beslutade hon tyst att inte använda.
Men de barnmorskor som Fanny Plato pratat med innan tvillingbeskedet var inte längre villiga att förlösa henne, först runt vecka 28 fick hon tag i Agneta Bergenheim. När pojkarna föddes närvarade hela familjen, Agneta Bergenheim, en assisterande barnmorska och en doula. Förlossningen kostade 35 000 kronor.
I efterhand är Fanny Plato nöjd med förlossningen. Samtidigt har erfarenheten gjort henne mer kritisk till regional vård. Skulle hon bli gravid igen vill hon undvika vårdens inblandning i ännu större utsträckning.
– De har inte tillit till kvinnans kropp. Det är för mycket fokus på risker, på vad som kan gå fel säger Fanny Plato och fortsätter:
– Det är helt fel perspektiv att prata om överlevnad. Visst, vi ska överleva. Men det är också att sätta ribban väldigt lågt. Jag vill föda på mina villkor.
Läs mer
Därför prioriteras inte hemfödslar: ”Väldigt logiskt”

















