Den som har lyssnat på Pensionsmyndigheten de senaste åren har hört den varna för att ta ut för mycket pension i början av sin pensionering. ”Eftersom den genomsnittliga medellivslängden ökar måste den pension du själv tjänat in till räcka i fler år än tidigare.”
Men äldreforskare som DN har pratat med är eniga om att det är i början av pensioneringen som vi är behov av mer pengar:
– Det är i början du har kraft och intresse, inte minst för att resa och göra det du vill. Och vem är glad och lycklig över att ha samlat så mycket som möjligt i ladorna när man har dött? Om man inte ska tänka på arvingarna, förstås, säger Boo Johansson, professor emeritus på Göteborgs universitets centrum för åldrande och hälsa.
Även äldreforskaren Loretta Platts vid Stockholms universitet är inne på samma tankegångar. Hon konstaterar att ungefär hälften av oss dör före 80-årsåldern.
– Under åren har jag haft kontakt med försäkringsvärlden och många där tycker att ”det värsta som kan hända är att man inte har några pengar kvar”. Men många pensionärer tänker inte så, att ha mycket pengar kvar är inte så viktigt för dem när de är 85. De vill resa när båda makarna är friska. Särskilt par tänker på att ”det finns två av oss” så därför är risken dubbelt så stor att något händer.
Ungefär hälften av oss dör före 80-årsåldern. För dem som blir 85 brukar livet ändå bli annorlunda. Hälsoproblem, ensamhet och oro ökar hos äldre, visar SCB:s och Folkhälsomyndighetens undersökningar.
Både fysisk och psykisk hälsa försämras med åren
Nationella folkhälsoenkäten 2024 har ställt frågor till äldre.
Sämre allmän hälsa
Vid 65-84 år: 40 procent har fått sämre hälsa
Över 85: 56,3 procent har fått sämre hälsa
Psykisk ohälsa
Vid 65-84 år: 10,9 procent lider av psykisk ohälsa
Över 85 år: 16,4 procent lider av psykisk ohälsa
Sociala relationer
Vid 65-84 år: 10,5 procent saknar emotionellt stöd
Över 85 år: 12,5 procent saknar emotionellt stöd
Vid 65-84 år: 24,8 har avstått från att gå ut på grund av rädsla
Över 85 år: 27,9 har avstått från att gå ut på grund av rädsla
Källa: Folkhälsomyndigheten
Åldrandet har förändrats på senare år. Tidigare kom försämrad hälsa och livskvalitet hos äldre gradvis, men nu ligger många äldre kvar på samma höga hälso- och livskvalitet under en lång tid. När de sedan blir svaga och sjuka kommer döden mycket snabbare.
– Det är svårt att ange en specifik faktor som ligger bakom det här. Läkemedel är en faktor, men folkhälsointerventioner av olika slag har lett till mer nyttigt leverne och mindre exponering för onyttigheter. Vi vet vad vi inte borde göra på ett helt annat sätt än tidigare generationer, säger Boo Johansson. Han fortsätter:
– Du kan också upprätthålla människors funktioner längre med stödinsatser som läkemedel och annat som bär upp förmåga och funktion. Men till slut har du uttömt en människas funktioner och när man passerar en kritisk gräns så går det ganska snabbt i stället. Cancerbehandlingar är ett exempel. Nu kan du på ett helt annat sätt upprätthålla funktionen, men kommer cancern tillbaka så kan det gå ganska snabbt i den sista fasen.
Att resa, sköta ett fritidshus, föreningsliv, friluftsliv och att köpa nya saker lockar inte längre på samma sätt som det kanske gjorde tidigare. Det är de sociala relationerna som blir allt viktigare, särskilt som de ofta blir färre och färre allt eftersom jämnåriga dör bort.
Allmän pension och tjänstepension
Allmän pension betalas ut tills du dör. Alla har en statlig allmän pension och den är för de flesta den största delen av pensionen. Den består av inkomstpension, premiepension och för dem som tjänat in för lite – även garantipension.
Inkomstpension är beräknad efter hur mycket du har tjänat under åren. Premiepensionen är en mindre del som du själv kan placera i olika fonder. Om du inte gör det placeras de pengarna automatiskt i statliga Ap7 Såfa.
Inkomstpension och premiepension kan plockas ut från 63 års ålder i år. Nästa år höjs det till 64 år och årtalen skjuts framåt beroende på svenskarnas medellivslängd och riksdagsbeslut. Garantipension kan tas ut från 66 år.
Det går inte att göra slut på inkomstpension eller garantipension.
Tjänstepension kan betalas ut på minst fem år och livsvarigt som mest. Många har genom sitt kollektivavtal eller på annat sätt en tjänstepension som betalas in av arbetsgivaren till olika privata förvaltare. Den kan betalas ut från 55 års ålder. När pengarna du tjänat in är slut betalas det inte ut mer.
Men statistiken är generell. Ingen gång i livet är kronologisk ålder ett så dåligt mått på livskvalitet och hälsa som efter 60, konstaterar äldreforskarna.
– Vi blir allt mer olika varandra i mängder av avseenden. Det finns de som är välfungerande och som har hyfsat god hälsa. Samtidigt har vi personer som det sviktar tidigt för på grund av fysisk ohälsa eller en demenssjukdom, konstaterar Boo Johansson.
De ekonomiska förutsättningarna är förstås väldigt olika. Många pensionärer lever endast på garantipension på 11 800 kronor i månaden före skatt. Till det kan ett bostadstillägg på cirka 7 300 kronor betalas ut. Garantipensionen blir dock inte mindre med tiden.
Andra pensionärer får ofta både inkomst- och premiepension plus en tjänstepension. Några har även en privat pensionsförsäkring. Vissa pensionärer räknas till och med som höginkomsttagare med pensioner på över 50 000 kronor i månaden.
Oavsett hur mycket en person får i allmän- och tjänstepension kommer det troligen att vara 30 procent lägre än den nuvarande heltidslönen.
En minskning med 30 procent i månaden kan kännas svårt att leva på när ens privatekonomi är inrättad efter en högre inkomst. Att då gå ner ytterligare i inkomst för att i 80-årsåldern ha en lite högre nivå, kanske inte känns riktigt lockande.
Erland Ekheden, chefaktuarie på Pensionsmyndigheten tror att människor underskattar hur länge de kommer att leva och hur länge man kommer att vara pigg.
– Gör man av med det mesta av tjänstepensionen före 70 för att det är då man tror sig vara pigg – och sedan är man pigg i 15 år till – så kanske man ångrar sig, säger han och fortsätter:
– Och även om du inte har samma fysiska ork längre, men fortfarande är pigg i skallen så kanske du är intresserad av att kunna ta taxi så att du slipper behöva vänta på färdtjänsten. Du kanske vill handla mer hämtmat eller gå på restaurang. Jag tror att man kanske underskattar det här.
Men Boo Johansson har mött människor som räknar med att de inte kommer lämnas i sticket av samhället om de gjort slut på sin tjänstepension.
– Jag kan förstå att ekonomer i någon mening blir bekymrade om fler tar ut mycket pension i början. Men så länge vi har ett samhälleligt finansierat hälso- och sjukvårdssystem med subventioner av allt från läkemedel till äldreboenden så går det ofta bra. Det finns säkert de som till och med tänker ”har jag mycket kvar får jag en högre avgift på mitt äldreboende”. Någon grad av rationalitet får vi tillskriva oss själva, säger äldreforskaren Boo Johansson.
Med andra ord skulle vi kunna göra av med det mesta i början av sin pensionering. Har vi inte dött innan pengarna är slut, så kommer samhället ändå se till att vi har någonstans att bo, får mat i oss, vård… och en tv?
Sedan är frågan om det verkligen går att lita på att vårt sociala skyddsnät kommer att hålla i en osäker framtid. Svaret på den frågan blir både filosofisk, utopisk… eller kanske dystopisk.
Läs mer: Här hittar du billigaste maten
