Frågan om skogsgödsling är högaktuell i Sverige. Tillväxten i den svenska skogen har minskat dramatiskt på senare år och Sverige är på väg att missa EU:s klimatkrav på skogen. Det kan tvinga regeringen att chockhöja bränslepriserna om Sverige ska undvika höga EU-böter.
Regeringen har därför gett Skogsstyrelsen i uppdrag att ”främja ökad hållbar skogsgödsling i både areal och intensitet”.
Målet är att öka mängden koldioxid skogen tar upp och samtidigt trygga tillgången på råvara till skogsindustrin.
Regeringsuppdraget kommer trots att forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) så sent som 2023, efter ett liknande uppdrag, avrådde från att öka skogsgödslingen – något som DN har uppmärksammat tidigare.
SLU-rapporten pekade på risker för biologisk mångfald, såsom förändringar i markvegetation och svampsamhällen. Men den lyfte också fram att gödslade träd får mindre rötter och tjockare stam – något som gör tillväxtökningen mindre än man tidigare antagit.
Den nya studien, som publiceras i Journal of Applied Ecology, undersöker långsiktiga effekter av kvävegödsling i skogsmark efter att skogen kalhuggits. Forskarna har jämfört markkolet på hyggen efter gödslade respektive ogödslade skogar.
Resultatet: den ökade mängd kol som lagras i marken till följd av gödsling verkar försvinna efter kalhuggning.
– Första året efter avverkning såg vi att de tidigare gödslade hyggena innehöll ungefär 30 procent mer kol i markytan. Men efter fyra till tretton år fanns inga tydliga skillnader kvar jämfört med ogödslade hyggen, säger Joachim Strengbom, forskare i naturvårdsbiologi vid SLU.
Var tar då det extra kolet vägen? Enligt Strengbom finns tre möjliga vägar: det kan ha brutits ner av mikroorganismer och återgått till atmosfären som koldioxid, läckt ut i vattendrag, eller hamnat längre ner i marken – något som är tekniskt svårt att mäta.
– Om kolet bara hamnat djupare ner i mineraljorden kan klimatnyttan bestå. Men om det gått tillbaka till atmosfären är effekten förlorad. Våra data tyder på att en stor del sannolikt brutits ner, men vi behöver mer forskning för att säkert veta, säger han.
Tecken som pekar på att kolet kan ha brutits ner är att forskarna hittade fler nedbrytande svampar och även vissa enzymer kopplade till nedbrytning, förklarar Joachim Strengbom.
Sandra Jämtgård, forskare i ekofysiologi vid SLU, har inte själv deltagit i studien men ser den som ett viktigt tillskott.
– Det är en välgjord studie som fångar både tidsperspektivet och många platser, vilket gör resultaten relevanta för dagens skogsbruk, säger hon.
Hon lyfter också att studien bygger på den typ av gödsling som används i skogsbruket i dag – med en normal mängd gödsel som sprids en gång per omloppstid (tiden som träden får stå och växa innan de avverkas). Tidigare studier har ofta testat mycket högre mängder än vad som är vanligt i praktiken.
– Det gör resultaten mer tillämpliga. Även tidigare studier har visat att omsättningen av markkol kan öka efter avverkning.
I dag går omkring 80 procent av den svenska skogsråvaran till kortlivade produkter, som kartong, papper, hygienprodukter och biobränsle. Dessa produkter förbränns snabbt, vilket gör att koldioxiden återgår till atmosfären igen.
Om kol inte kan bevaras i marken eller användas i långlivade produkter – till exempel trä i byggnader – blir klimatnyttan med gödsling därför mindre, förklarar Joachim Strengbom.
Även en analys av Skogsstyrelsen från 2023 pekar i samma riktning. I modellberäkningar bedömdes effekten av ökad gödsling på kolsänkan som ”begränsad”, särskilt jämfört med andra åtgärder som att minska avverkningstakten eller att låta skogen stå längre innan den avverkas.
– Det absolut mest effektiva sättet att öka kolinlagringen på kort sikt är att minska avverkningstakten. Det visar alla modeller, säger Joachim Strengbom.
– Men det är också en politiskt känslig fråga, eftersom mindre avverkning innebär mindre råvara till träprodukter som kan ersätta fossila material.
Att gödslade träd får mindre rötter påverkar också trädens motståndskraft på andra sätt: Det kan göra träden mer sårbara för torka, storm och angrepp av granbarkborre. Det ökar risken för att den koldioxid som lagrats i träden släpps ut i atmosfären.
– Ett träd med mindre rotsystem har sannolikt svårare att ta upp vatten, särskilt vid torka. Det skulle kunna påverka både tillväxten och risken för skador, vilket i sin tur har betydelse för kolinlagringen, säger Joachim Strengbom.
En annan risk med skogsgödsling är att överskott av kväve kan börja läcka ut till omgivningen, särskilt efter att skogen har avverkats. Mindre än 20 procent av gödselkvävet tas upp av träden – resten blir kvar i marken, där det senare kan frigöras.
– Det finns en tydlig miljörisk i att kvävet försvinner ur systemet, säger Joachim Strengbom. Det är mycket möjligt att en del av det kväve som lagrats i marken har läckt ut – särskilt efter avverkning.
Kvävet kan hamna i sjöar och vattendrag, där det leder till övergödning och syrebrist.
Till skillnad från tidigare studier, som visat påverkan på växt- och svampsamhällen efter gödsling, fann den nya studien inga tydliga långsiktiga skillnader i biologisk mångfald 4–13 år efter avverkning.
Förklaringen kan ligga i doseringen. Många tidigare studier har använt betydligt högre gödslingsnivåer än vad som är vanligt i praktiken.
– Det verkar som att systemet ganska snabbt återgår till ett ogödslat tillstånd efter avverkning – både när det gäller oönskade effekter och den ökade kolinlagringen. Det gör resultaten mer relevanta för verkliga skogsbruksåtgärder, men visar också att klimatnyttan snabbt kan gå förlorad, säger Joachim Strengbom.
Även om effekterna inte verkar kvarstå efter avverkning så medför gödsling förändrad artsammansättning av markvegetationen i samband med gödsling. Det handlar bland annat att arter som blåbär blir ovanligare och kvävegynnade arter som kruståtel blir vanligare.
Läs mer:
Regeringen vill gödsla skogen – trots forskares avrådan
Jörn Spolander: Skogsforskare varnar för lockande klimatlösning
Så bäddade skogsbruket för den fruktade skalbaggen
Här avgörs Sveriges klimatpolitik – och framtida bränslepriser
