Coop bekräftade på måndagen att sju av deras 800 butiker utsatts för ett cyberangrepp. Totalt berördes 23 Ica-butiker, varav åtta har behövt kassera kyl- och frysvaror, uppger Icas pressavdelning för DN på tisdagen. Även Axfoods konsumentplocklager i Västra Frölunda drabbades. De var tvungna att kassera varor för omkring 3 miljoner kronor, uppger koncernens pressavdelning för DN.
Sverige var inte det enda landet som utsattes för angrepp. Butiker i bland annat Estland, Irland och Belgien drabbades också. En likande hackerattack mot hundratals affärer ägde också rum i Frankrike för några veckor sedan.
Pontus Johnson, professor vid institutionen för nätverks- och systemteknik på KTH, menar att händelsen belyser en sårbarhet som sträcker sig längre än till frysboxar i livsmedelsbutiker.
Stora delar av samhället är i dag uppkopplat till datorer som i sin tur är uppkopplade mot internet – exempelvis bilar, finansiella system och vattenförsörjning.
– Hackare skulle kunna ta sig in i styrsystemen och stänga ned elkraftsförsörjningen i ett helt land eller i delar av ett land. Även medicinsk utrustning som används vid operationer, till och med pacemakers och insulinpumpar, kan vara uppkopplade mot internet och utsättas.
Det finns praktiska fördelar med att ha enheter uppkopplade mot internet, såsom att kunna kontrollera och styra dem på distans. Samtidigt innebär det en särskild sårbarhet för externa angrepp.
– Livsmedelsförsörjning är en del av vår kritiska infrastruktur och det är viktigt att vi har en god beredskap. Ju sämre det säkerhetspolitiska läget är, desto viktiga är det. Detta är en påminnelse om att vi fortfarande är väldigt sårbara för angrepp digitalt.
Han framhåller att det, även om man försöker, inte är helt enkelt att göra sig osårbar mot den typen av angrepp.
För att öka säkerheten rekommenderas att byta till ett starkt lösenord och att regelbundet uppdatera programvaran. Är systemen inte rätt konfigurerade eller rätt byggda kan de vara särskilt sårbara.
– Det som behövs göra i de här sammanhangen är att se till att enheterna inte är exponerade mot hela internet. Man kan exempelvis ha en brandvägg framför, som bara släpper igenom viss trafik så att inte vem som helst kan komma åt de här enheterna.
I nuläget är det inte känt vem eller vilka som ligger bakom angreppen, eller exakt hur de gått till. Ingen har tagit på sig attackerna och det finns heller inga kända uppgifter om att de föregåtts av hot eller utpressning.
– Min gissning är att det här är opportunistiskt, detta verkar inte vara något som man gör för att tjänar några pengar. De flesta cyberkriminella är ekonomiska motiverade och här ser inte jag att det finns någon ekonomiskt motiv.
Johnson utesluter inte att det skulle kunna vara en statsknuten gruppering bakom.
– I Ryssland finns det ett helt gäng med grupperingar som brukar ägna sig åt destruktiva angrepp mot länder i väst. Man brukar kalla dem för pro-ryska, som inte nödvändigtvis är en del av den ryska statsapparaten, utan snarare som supporters, säger han och tillägger:
– Med det kan också vara tonåringar som bara vill busa.